Andreas Rosenlund var presschef på Apoteket AB när apoteksmarknaden omreglerades. Nu har han skrivit en bok om de dramatiska åren som föregick monopolets fall. 

Omregleringen av apoteksmarknaden drevs inte av folklig opinion utan av en politisk dröm. Men frågan är om Krister Hanner, företagare med ett förflutet som VD på Pressbyrån, insåg vilka konsekvenser det skulle få när han en vårdag 2001 fyllde hyllorna i Bringwells hälsokostbutik vid Stureplan med nikotinläkemedel och huvudvärkstabletter som han själv köpt på det närliggande Apoteket.

– Jag tror inte det. De ville driva egna butiker där de kunde sälja receptfria läkemedel. Att det skulle bli en hel förändring av apoteksväsendet tror jag inte de hade reflekterat över, säger Andreas Rosenlund, VD på Läkemedelshandlarna som skrivit boken Apoteksmonopolet som föll.

Som presschef på Apoteket AB följde Andreas Rosenlund en del av spelet på nära håll. Historien om monopolets fall har han gått och burit på sedan dess.

Friande dom blev startskottet

Tankarna på en omreglering började egentligen redan i början av 1990-talet, men tog ny fart i och med Bringwells initiativ. Krister Hanner polisanmäldes av Läkemedelsverket och det ledde så småningom via tingsrätten i Stockholm till EG-domstolen. Hanner friades 2005 och samma dag lämnade Allianspartierna in en motion till riksdagen där de lovade att omreglera apoteksmarknaden om de vann valet.

Det intressanta är att det var en ideologisk omreglering, säger Andreas Rosenlund. Ett slopat apoteksmonopol var ingen stor valfråga.

– Jag skulle säga att Alliansen ville ha ett avregleringsprojekt, och det blev apoteksfrågan för den var högst på agendan i samband med att det blev ett domstolscase i Bryssel. Jag tror att det var det som fällde avgörandet.

På samma vis var beslutet att förstatliga apoteken 1971 en följd av en annan ideologisk övertygelse.

– Det var präglat av tidsandan då, men man har historiskt gärna gett sig på apoteken beroende på hur vinden har blåst.

Tvingades anpassa sig efter hand

Alliansen vann valet 2006 och några månader senare presenterades direktiven för Apoteksmarknadsutredningen. I och med den stora omregleringsutredningen drog igång började andra aktörer att vakna till liv; dagligvaruhandeln, hälsokostbutiker och en rad större internationella kedjor som Boots och Celesio såg nya affärsmöjligheter.

Under resans gång tvingades regeringen anpassa hur omregleringen skulle genomföras. Ursprungstanken att bara öppna upp marknaden för nya aktörer fick överges till förmån för en utförsäljning av Apoteket ABs befintliga apotek. Prissättningen på läkemedel sågs över och marginalerna för apoteken höjdes på bekostnad av läkemedelsindustrin.

Förstod inte komplexiteten

Andreas Rosenlund tror inte att den borgerliga alliansregeringen hade förstått komplexiteten i att slopa apoteksmonopolet.

– Det jag är mest förvånad över är motsättningen som uppstod mellan Apoteket AB och regeringen. Apoteket AB ville gasa på och förbereda sig för att få konkurrenter, medan regeringen hamnade i situationen att ”oj, nu ska vi ju sälja en massa apotek, då kan Apoteket AB inte vara för starkt.”

Knappt nio år efter försöket att sälja nikotintuggummin i hälsokostbutiken, och flera statliga utredningar senare, kunde det första privata apoteket slå upp dörrarna. Idag finns 50 procent fler apotek än under monopolet. Merparten av apoteken drivs av större kedjor. Flera intressenter, bland annat Boots och Celesio hoppade av. Och av den mångfald av små apotekare som socialminister Göran Hägglund såg framför sig, finns kanske 30-40 idag.

Landade ganska bra

Över lag landade omregleringen ganska bra, konstaterar Andreas Rosenlund.

– I och med e-handelns framväxt fick man en priskonkurrens som har varit kraftfull. Så tillgängligheten har ökat, och viss prispress har det blivit.

Så väldigt stor skillnad i apotekens utbud har det inte blivit. Den stora skillnaden, säger han, är att man har ett mycket tydligare kund- och patientfokus. I ett monopol är kunden given, man behöver inte anstränga sig lika mycket.

– Sedan missade man kanske en del. Apoteksforskning är en sådan sak som försvann, och kanske hade det funnits en chans i samband med omregleringen att öka integreringen gentemot vården, men den chansen missade man.

Eviga frågor

Parallellt med skildringen av spelet kring omregleringen innehåller boken en historisk tillbakablick över apoteksväsendets framväxande i Sverige.

– Vissa saker går igen. Från 1500-talet och framåt finns ett antal frågeställningar som har förföljt apoteksväsendet. Det ena är hur många apotek ska vi ha? Det var en fråga redan på 1500-talet, och är en fråga som delvis fortfarande är på tapeten. En annan frågeställning är ”vad är ett läkemedel?” och vilka produkter ska vara apoteksunika? Det är frågor som har diskuterats genom århundrandena.

Finns det några lärdomar man kan dra av processen?

Det skulle väl vara att politiken inte kan styra allt, säger Andreas Rosenlund med ett skratt.

– Och att det är tufft att trycka igenom en så komplex förändring på fyra år. Man fick kämpa på regeringskansliet, ja det var en tuff resa för alla inblandade. Men sedan landade det bra.