Medellivslängden ökar i Sverige, men olika mycket bland olika grupper. Bland annat är kvinnor och män med eftergymnasial utbildning bättre på att ta till sig hälso- och sjukvårdspolitiska budskap och öka livslängden.
En förklaring till att medellivslängden varierar i Sverige är att landstingen är olika bra på att få ner antalet åtgärdbara dödsfall, det vill säga dödsfall som hälsopolitiken och sjukvården kan påverka.
Den första rapporten ”Öppna jämförelser” av kvalitet och effektivitet i sjukvården gavs ut av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting år 2006. Hösten 2011 gavs den senaste, sjätte, skriften ut. Rapporten har år för år blivit allt mer omfattande – både räknat i antal indikatorer och antal sidor.
Befolkningens medellivslängd ger ett samlat mått på hur livsbetingelserna är och hur sjukvården fungerar. Medellivslängden varierar kraftigt mellan olika kommuner i landet. Danderyd har längst medellivslängd för män (83,1 år), medan den är kortast i Pajala med 74,5 år. Längst medellivslängd har kvinnor i Danderyd (85,6 år), medan den är kortast i Älvdalen (79,6 år).
En del av dödsfallen betecknas som åtgärdbara, det vill säga att dödstillfället kan skjutas upp genom antingen hälsopolitiska insatser eller förbättrade sjukvårdsåtgärder. Ju mer framgångsrika sådana åtgärder är desto lägre blir det kvarstående antalet åtgärdbara dödsfall.
Kampanjer för livsstilsförändringar
Exempel på hälsopolitiska insatser är kampanjer för rökstopp, måttlig alkoholkonsumtion och andra livsstilsförändringar. Under åren 2007-2010 beräknades riksgenomsnittet för hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet med sådana åtgärder vara 33,4 kvinnor och 51,2 män per 100 000 invånare (se diagram).
Det finns stora skillnader i hur framgångsrika landstingen är när det gäller att minska antalet åtgärdbara dödsfall. För kvinnorna var antalet lägst i Jönköpings län och högst i Västmanland. Bland männen låg Västerbotten bäst till medan Skåne låg högst.
Högutbildade mottagliga för hälsopolitik
Totalt anger rapporten 15 123 hälsopolitiskt åtgärdbara dödsfall för perioden 2007-2010. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet. Och skillnaderna har ökat under de senaste 20 åren. Bland kvinnor med eftergymnasial utbildning i åldrarna 35-79 år har den åtgärdbara dödligheten legat relativt konstant sedan 1991 medan den har ökat för kvinnor med enbart grund- eller gymnasieutbildning. Bland männen har den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten minskat, men något mer bland män som har eftergymnasial utbildning.
Halland bäst på sjukvård som minskar dödlighet
Ungefär lika många dödsfall (14 559) bedömdes kunna skjutas upp genom bättre medicinska insatser, till exempel tidig diagnos och bättre behandling. Diagnoser som används i rapporten för att illustrera sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet är diabetes, blindtarmsinflammation, stroke, gallstenssjukdom och livmoderhalscancer.
Rapporten anger 35,7 dödsfall bland kvinnor och 51,4 bland män per 100 000 invånare i åldrarna 1-79 år som sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet för perioden 2007-2010 (se diagram).
Sjukvården i Halland har lyckats bäst med att hindra åtgärdbara dödsfall, både för kvinnor och män. Bland kvinnorna är den 36 procent lägre än i Jämtlands län som ligger högst i landet. För män låg Halland 48 procent lägre än Norrbottens län som hade den högsta siffran.
Medan den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten ökar i Sverige så minskar den sjukvårdsrelaterade. Minskningen för den senare kategorin sker för båda könen och gäller oavsett utbildningsnivå.
Källa
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet – jämförelser mellan landsting 2011 (SKL och Socialstyrelsen)
Bild
Snabbmat. Flickr: colros (CC BY-SA 2.0)
Diagram
Källa: Öppna jämförelser. Grafik: LIF, Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0)
