I kliniska prövningar är det fler rökare som lyckas sluta röka om de använder läkemedel – i vissa studier fördubblade läkemedel andelen som slutade röka. Ofta ges nikotinersättning eller andra läkemedel i kombination med ett motiverande stöd för rökstopp.
Men hur stor är effektiviteten hos rökstoppsläkemedel utanför kontrollerade studier? Enligt data från USA är det bara en tredjedel av dem som försöker sluta röka som använder läkemedel och det finns forskning om att effektiviteten i studier är högre än i det verkliga livet. Det finns även rapporter om att rökare med hänvisning till låg effekt låter bli att använda läkemedel som hjälp för att sluta röka.
Läkemedel utan effekt?
En forskargrupp ifrågasätter effektiviteten hos rökstoppsläkemedel om inte rökaren samtidigt får rådgivning. Forskarna har använt data från ett representativt urval personer i en nationell amerikansk undersökning av tobaksvanor. Data för drygt 2 100 personer som försökt sluta röka ingår i studien som publicerades online den 21 december 2017 på JNCI, Journal of the National Cancer Institute.
34 procent av personerna angav att de använt rökstoppsläkemedel (vareniklin, bupropion eller nikotinersättning) vid det senaste försöket att sluta röka. Nästan var femte var rökfri under minst 30 dagar när uppföljning gjordes. Men bland dem som använde läkemedel var inte andelen som lyckades sluta röka i minst 30 dagar högre.
Författarna konstaterar att även när man tagit hänsyn till tolv faktorer (bland annat ålder, kön, mängden rökta cigaretter, etnicitet, utbildning, förekomst av rökfria hem) som kunde påverka utfallet syns fortfarande ingen effekt av läkemedel på andelen som lyckats sluta röka. Deras slutsats är att frånvaron av rådgivning och stödjande åtgärder som ofta används i kontrollerade studier är förklaringen till studieresultatet.
Invändningar
Samtidigt publicerades i tidskriften även en ledare som argumenterar mot studiens slutsatser. Ledarskribenterna hänvisar till en sammanställning av kontrollerade studier som publicerades 2003 och som visade att receptfria rökstoppsläkemedel utan rådgivning var mer effektiva än placebo och gav en effekt som var jämförbar med receptläkemedel.
Ledarskribenterna menar vidare att några av de observationsstudier som inte demonstrerade effekt av enbart läkemedel hade brister som att de som använde rökstoppsläkemedel var mer nikotinberoende och därför hade svårare att sluta röka.
Hans Gilljam är professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och ordförande i Läkare mot tobak. Han säger att Hilary A Tindle, en av författarna till ledarkommentaren för fram en välgrundad kritik.
– Främst har Leas et al i sin studie inte separerat ut tillfällighetsrökarna, som är en mycket speciell grupp. Sedan lyfter Tindle även fram det faktum att det finns ett stort antal randomiserade kontrollerade studier, fler än 150, som visar en tydlig effekt av läkemedel vid tobaksavvänjning, säger han.
Att råd och stöd stärker effekten av läkemedel råder det stor enighet om. Det betonas i artiklarna och av Hans Gilljam.
– Enligt mig ger studien inget stöd för att ändra vår nuvarande uppfattning om läkemedlens nytta vid rökavvänjning, men den stärker vikten av råd och stöd till rökare som vill sluta röka.
Riktlinjer på remiss
För närvarande, till den 8 februari, är Socialstyrelsens förslag till uppdaterade nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor ute på remiss. Den slutliga nya versionen är planerad att publiceras under sommaren.
Socialstyrelsen konstaterar att varannan kvinna och två av tre män har minst en ohälsosam levnadsvana. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet ökar risken för vanliga folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes. Tillsammans står de för en femtedel av den samlade sjukdomsbördan.
För dem som röker dagligen rekommenderas kvalificerade rådgivande samtal. Sådana åtgärder ges prioritet 2 på den 10-gradiga skalan. Rådgivande samtal i kombination med receptfri nikotinersättning eller receptbelagda läkemedel som vareniklin och bupropion ges prioritet 3 i förslaget. Akupunktur har ingen påvisad effekt på rökstopp, fastslås i förslaget, men sjukvården kan ändå i undantagsfall erbjuda akupunktur till vuxna som röker dagligen.
Socialstyrelsen menar att de nya riktlinjerna innebär att mer resurser behövs för att fler personer ska få stöd för att ändra ohälsosamma levnadsvanor. På sikt förväntar myndigheten sig minskande kostnader när färre personer har levnadsvanor som leder till sjuklighet.