År 2013 avled 1,7 miljoner personer 75 år eller yngre i de 28 EU-länderna. Enligt nya siffror från EU:s statistikfunktion Eurostat så avled mer än 1,2 miljoner av dessa personer i förtid på grund av brister i sjukvårdens kvalitet och det sjukdomsförebyggande arbetet i medlemsländerna.

Vad gäller sjukvården kunde närmare 580 000 dödsfall, eller 120 dödsfall per 100 000 invånare, ha skjutits upp med högre kvalitet på vården. Låga siffror indikerar bättre vårdkvalitet och höga siffror en sämre vårdkvalitet. Frankrike har lägst antal (73 dödsfall per 100 000 invånare) och följs av Spanien, Cypern och Italien. I jämförelsen ingår även några länder utanför EU: Schweiz har ännu lägre antal dödsfall än Frankrike, 70 dödsfall per 100 000 invånare.

Sverige ligger med 93 dödsfall per 100 000 invånare bättre till än EU:s genomsnitt . Med 320 dödsfall per 100 000 invånare ligger Lettland sämst till före Litauen och Rumänien.

Hjärt-kärlsjukdom och stroke var de vanligaste indikatorerna på undvikbar förtida död genom högre medicinsk kvalitet. Därefter kom tarmcancer och bröstcancer.

Bättre prevention

Ytterligare ungefär 1 miljon dödsfall (204 dödsfall per 100 000 invånare) kunde ha skjutits upp med en effektiv prevention, det vill säga bland annat åtgärder för rökstopp, bättre kost- och motionsvanor men också åtgärder mot självmord, för ökad trafiksäkerhet med mera. Eftersom en del av dödsfallen hamnar i båda kategorierna blir totalsumman 1,2 miljoner och inte 1,58 miljoner.

Med 144 dödsfall per 100 000 invånare som kunde ha undvikits ligger Italien bäst till tätt följt av Cypern och Spanien. Sverige hamnar på fjärde plats med 167 dödsfall per 100 000 invånare. Med 431 undvikbara dödsfall per 100 000 invånare ligger Litauen sämst till i EU. Därefter följer Lettland och Ungern.

Hjärt-kärlsjukdom och lungcancer svarade för flest förtida dödsfall som kunde ha undvikits med ett mer effektivt förebyggande arbete. Därefter följde olyckor, alkoholrelaterad sjukdom samt självmord och självförvållade skador.

Genomgående är siffrorna för undvikbara dödsfall högre för män än för kvinnor – en konsekvens av att hjärt-kärlsjukdom är vanligare bland män. De minsta skillnaderna mellan könen uppträder i Nederländerna, Frankrike, Danmark och Belgien.

Roger Molin
Roger Molin

En av flera indikatorer

Roger Molin är analytiker på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undvikbar dödlighet är en av flera indikatorer när man utvärderar sjukvårdssystem. För ett år sedan presenterade han en internationell jämförelse (se LIFe-timeartikel) där Sverige hamnade i topp när man ser vilken vårdkvalitet man får för en given summa pengar.

– Även nu ligger Sverige bra till när det gäller "hårda data" om hur sjukvården fungerar. Glädjande är att nästa alla länder går framåt och minskar undvikbar förtida död. Och vissa länder har tagit rejäla steg framåt, inte minst Danmark, säger han.

Medelhavsinspiration

I övrigt är det länder kring Medelhavet som ligger bra till med låga nivåer på undvikbar förtida död; Frankrike, Spanien, Cypern, Italien.

– Det kan bero på val av livsstil och matvanor. Vi lyfter ju också i Sverige fram att Medelhavskost är bra för hälsan och inte minst för hjärt-kärlsjukdom som är den enskilt största dödsorsaken, säger Roger Molin.

Han tycker att man kan se siffrorna som en inspiration; det går att med en kombination av ändrade levnadsvanor och en mer effektiv sjukvård få ner antalet förtida dödsfall även i Norden.

Världshälsoorganisationen WHO lyfter fram att alla länder bör ha strategier för hantering och förebyggande av kroniska sjukdomar. Prevention och digitalisering är två nycklar till en bättre folkhälsa, vilket understryks i en framåtblickande SKL-rapport som Roger Molin står bakom.

Av EU-statistiken framgår att den största potentialen för förbättring och minskning av förtida dödlighet inte finns i bättre sjukvård utan i en mer effektiv prevention.

– Det stämmer också för stora sjukdomsområden som hjärtinfarkt och stroke. Den akuta vården fungerar över lag bra, men ska man åstadkomma stora förbättringar så är det inom sekundärprevention med ändrade levnadsvanor efter en första infarkt eller stroke. En hjälp i sammanhanget kan visualisering med digitala hjälpmedel vara, säger Roger Molin.