Två läkemedel som endast ges av vårdpersonal på sjukhus är första ut med samnordiska förpackningar med engelsk text på förpackning och bipacksedel.
Bakom beslutet att godkänna läkemedelsförpackningar och bipacksedlar på engelska står de nordiska läkemedelsverken som sedan i januari samarbetar i ett pilotprojekt.
Bakgrunden är att de nordiska marknaderna är små i ett perspektiv där läkemedelsföretagen måste ta fram serier med olika förpackningar och bipacksedlar för varje språk. Särskilt påtagligt blir det när det gäller läkemedel för små och specifika patientgrupper. Följden blir att det ibland uppstår brist på livsviktiga läkemedel.
Välkomnar beslutet
Lif har länge drivit frågan om samnordiska läkemedelsförpackningar så beslutet är välkommet, säger Bengt Mattson som är sakkunnig på Lif.
– Det är små marknader, de fem nordiska länderna. Om vi hela tiden envisas med att informationen måste vara på vårt eget språk så kan det vara svårt att konkurrera på den internationella marknaden, säger han.
Redan idag används samnordiska förpackningar med information på flera nordiska språk, men det kan vara svårt att få plats, konstaterar Läkemedelsverket. Med engelska som gemensamt språk finns flera fördelar, säger Bengt Mattson.
– Vi kan dela förpackningar med våra grannländer som pratar skandinaviska, men genom att informationen blir på engelska så får vi med Finland och Island. Och sedan är det naturligtvis så att engelskspråkiga förpackningar med engelskspråkiga bipacksedlar funkar på en världsmarknad. Plötsligt öppnas mycket större möjligheter så att vi inte hamnar i bristsituationer.
Ges i sjukvården
De två första läkemedlen som nu godkänts är Iqtopam (clonazepam) som används mot epilepsi och Mozobil (plerixafor) som används i samband med stamcellstransplantation vid vissa typer av cancer. I båda fallen handlar det om läkemedel som används i sjukvården och som säljs i små volymer i Norden.
– Att båda dessa godkända läkemedel kan användas till barn och/eller ungdomar visar tydligt på hur viktiga samnordiska förpackningar och digitala bipacksedlar är för att minska vår sårbarhet, säger My Moberg som är direktör för Tillståndsverksamheten på Läkemedelsverket i en kommentar till beslutet.
De nya förpackningarna kommer troligen att nå ut i hälso- och sjukvården till hösten. Pilotprojektet gäller än så länge bara läkemedel som ges av sjukvårdspersonal, men Lif hoppas att det på sikt också ska omfatta läkemedel i öppenvården.
– Vi vill från Lifs sida gärna se att ganska många företag är med i piloten för att få en så stor studie som möjligt och förhoppningsvis kunna dra positiva slutsatser, säger Bengt Mattson.
Vill gå över till digital information
En förutsättning för läkemedelsverkens beslut är att det finns digitala bipacksedlar på det egna språket, i Sveriges fall via Fass.
Lif hoppas att det är första steget mot att helt gå över till elektroniska bipacksedlar. En anledning är det är väldigt kostsamt och resurskrävande att packa om och byta ut bipacksedlar när det görs uppdateringar och tillägg. Alternativet blir att kassera hela batcher. Mot bakgrund av att det då och då är brist på vissa läkemedel är det inte hållbart att kassera fullt fungerande läkemedel på grund av bipacksedeln, framhåller Bengt Mattson.
– En digital bipacksedel är alltid uppdaterad. Så det är bra både för att slippa kassera läkemedelsförpackningar och för att försäkra sig om att patienten alltid får uppdaterad och adekvat information.
Allt tyder på att den uppdaterade läkemedelslagstiftningen kommer att öppna upp för EU-medlemsstaterna att gå över till elektronisk bipacksedel, tillägger han. Lif har föreslagit att patienter på begäran ska kunna få bipacksedeln utskriven.
– Med tanke på den stora digitala mognad vi har i befolkningen så tror vi inte att risken är så stor att många vill ha en utskrift. Finns det bara en QR-kod som man kan skanna så kommer många att göra det. Sedan är det många redan idag som tar del av informationen via Fass.