Regeringen och SD berättade om vårdsatsningen vid en pressträff. Fr v Linda Lindberg, gruppledare SD, finansminister Elisabeth Svantesson, sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och Linda Nordqvist, gruppledare Liberalerna.
– Hela syftet med en väntetidsdatabas är att vi har tillförlitlig och korrekt statistik över de väntetider som finns och det är avgörande för att vi ska kunna analysera, och synliggöra och stärka vårdens kapacitet på ett mer effektivt sätt. Tyvärr har flera utredningar och rapporter återkommande visat stora brister i den nationella väntetidsdatabasen som idag hanteras av SKR, sade Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg vid en pressträff tillsammans med sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, finansminister Elisabeth Svantesson och Liberalernas gruppledare Linda Nordqvist.
Strax före jul slog Integritetsmyndigheten (IMY) fast att SKR:s nationella databas över väntetider i vården strider mot EU:s dataskyddsförordning, ett beslut som SKR överklagat. Men redan dagen efter agerade regeringen och gav Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda ett övertagande av väntetidsdatabasen.
– Staten tar nu helt enkelt över den situationen som SKR tyvärr inte riktigt har mäktat med, tillade Linda Lindberg.
En statlig, nationell väntetidsdatabas blir ett bra komplement till den nationella vårdförmedling som regeringen aviserat, framhöll hon.
Tajt tidsschema
I Socialstyrelsens uppdrag ingår att stödja regionerna i arbetet med att rapportera in data genom anpassade lösningar och anvisningar. Ambitionen är att Socialstyrelsen ska påbörja insamlingen av data från och med 1 april i år. Det är en tajt tidsplan, kommenterar Johan Kaarme, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKR.
– Vi samarbetar nu så mycket vi kan med Socialstyrelsen för att förklara och hjälpa till så att både all funktionalitet och den breda tillgängligheten kan säkras. Det skulle vara mycket olyckligt om den här flytten leder till att Sverige saknar den så viktiga datan för uppföljning av hälso- och sjukvård, säger Johan Kaarme, i ett uttalande.
Pandemin, och därefter inflationen, har inneburit stora påfrestningar på regionerna, konstaterade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson vid pressträffen. Men nu är det värsta över, och då är det nödvändigt för regeringen att ta nästa steg och skärpa styrningen av hälso- och sjukvården, sade hon.
”Bra sätt styra regionerna”
Förutom en engångssatsning på en halv miljard kronor för att korta köerna till tre specifika diagnoser, och som utredaren Anna Nergårdh presenterade i förra veckan, går 5,9 miljarder till regionerna för att öka kapaciteten och korta köerna. Istället för genom en årlig överenskommelse med SKR om hur pengarna ska användas, sker styrningen genom en förordning där Socialstyrelsen får i uppdrag att fördela pengarna.
– Staten har därmed direkt ett förhållande med de 21 regionerna som är ett bra sätt att kunna arbeta och styra, sade Ankarberg Johansson.
Hon har tidigare hänvisat till den utredning kring formerna för samverkan med regioner och kommuner som lades fram i fjol, där utredaren Lena Marcusson var kritisk till användningen av överenskommelser mellan staten och SKR, eftersom det ger en ideell förening myndighetsliknande uppgifter som kan leda till oklarheter i ansvarsfördelningen och brist på insyn.
Tydligare styrning
Det är ingen bra ordning att regeringen först lägger fram en proposition som beslutas av riksdagen, och att regeringen sedan förhandlar med en ideell organisation, upprepade hon.
– Och när man förhandlar måste man ge och ta. Det är inte så att det är en helt annan produkt, men det har skrivits in väldigt många vackra ord. Vi beskriver massa saker vi vill uppnå men det går inte ens att följa upp det.
Genom att frångå modellen med överenskommelser blir det en klarare styrning och tydligare vad staten vill att regionerna ska uppnå. För regionerna blir det mer långsiktighet. De behöver inte förhandla varje år utan vet att det är förordningen som gäller, inflikade finansminister Elisabeth Svantesson.
Mer rättvist för små regioner
Varje region får ett fast belopp om 100 miljoner för att täcka gemensamma kostnader och sedan tillkommer pengar efter befolkningsmängd. Genom att det fasta beloppet är detsamma för alla regioner så innebär det att befolkningsmässigt små regioner, som Gotland, Blekinge och Härjedalen-Jämtland, får ett extra stöd.
Liksom förra året tillförs hälso- och sjukvården också ett sektorsbidrag, för 2025 på två miljarder kronor.
– Medlen kommer att baseras utifrån vårdbehov, precis som tidigare. De kommer att betalas ut utan motkrav, sade Lina Nordqvist.