Socialstyrelsen vill undersöka om skolmiljön och hur elevhälsan är organiserad kan ha inverkan på förskrivning av adhd-läkemedel till unga.
I delar av Sverige kan tio procent av pojkar mellan 10 och 17 år få adhd-läkemedel, medan det i andra delar är färre än tre procent. Varför det är så stora skillnader är oklart, men det handlar alltså inte enbart om socioekonomiska eller psykosociala faktorer, framgår av en delrapport från Socialstyrelsen. Den ingår i ett pågående regeringsuppdrag som ska analysera vad som ligger bakom skillnaderna, och slutredovisas i maj nästa år.
– Vi vet att förutom ärftlighet så spelar socioekonomiska och psykosociala faktorer roll för förekomsten av adhd. Men när det gäller de regionala skillnaderna i förskrivning av läkemedel är de inte ensamt avgörande så det finns något mer, och det måste vi gå vidare med, säger Peter Salmi, utredare vid Socialstyrelsen.
Skolmiljö och elevhälsa viktigt
I de regioner där en hög förskrivning tillämpas får alla, oavsett föräldrarnas inkomstnivå, mer adhd-läkemedel. Socialstyrelsen har en teori om att det snarare är de miljöer där barn och ungdomar vistas än föräldrarnas inkomstnivåer som kan inverka. Därför kommer nu skolmiljön, elevhälsan och klinisk praxis på verksamheterna att hamna under luppen, i nästa steg av utredningen.
– Elevhälsan kan fungera på olika sätt i landet. Det kan också handla om antalet specialpedagoger och antalet lärare per elev, och vilken möjlighet man har att anpassa miljön efter barn med den här problematiken, säger Peter Salmi.
Några andra orsaker till skillnaderna i förskrivning i landet kan enligt rapporten vara att den neuropsykiatriska kompetensen och resurserna för utredning av adhd är olika beroende på var man bor och att diagnostiken kan tillämpas olika. Socialstyrelsen har inte möjlighet att utreda hur multimodala behandlingsmetoder – till exempel pedagogiska stödinsatser och kognitiva hjälpmedel – tillämpas eftersom de inte finns registrerade på samma sätt som förskrivning av läkemedel.
– Vi kan av praktiska skäl bara titta på sådant som vi kommer åt i våra register, det vill säga patientregistret där diagnoser finns inrapporterade och läkemedelsregistret där läkemedelsuttag registreras. Men det finns ju möjlighet att inhämta data med andra verktyg som enkäter till exempel, det kan vara något som vi kommer att göra längre fram.
Förskrivning har ökat kraftigt
Förskrivningen av adhd-läkemedel har ökat kraftigt de senaste tio åren. Barn mellan 10 och 17 år är den grupp som använder mest adhd-läkemedel i Sverige. I snitt ligger förskrivningen till den här åldersgruppen på 5,6 procent för pojkar och 2,6 procent för flickor. År 2006 var andelen 1,3 respektive 0,3 procent. Att fler använder adhd-läkemedel i dag är en direkt konsekvens av att fler får diagnosen, säger Peter Salmi.
– Själva ökningen kan hänföras till ökad kunskap om problematiken, man är i dag mer medveten om adhd och tillståndets symptom. Andelen skolbarn som förskrivs läkemedel i dag är något mer än vad vi förväntat oss, men håller sig ändå inom gränserna. Jag tycker inte att det ska beskrivas som överförskrivning.
Skillnaderna i landet handlar inte om storstadsregioner i relation till landsbygden. Det varierar kraftigt mellan olika län och även mellan kommuner, visar också tidigare delrapporter från Socialstyrelsen. Enligt en rapport som kom i somras från Socialstyrelsen hade 8,6 procent av pojkar mellan 10 och 17 år – och 4,7 procent av flickorna i samma åldrar – i Gävleborgs län minst ett uttag av adhd-läkemedel under 2017.
I Jönköpings län var siffrorna betydligt modestare – 3,6 procent för pojkarna och 1,2 procent för flickorna. I enstaka kommuner i Gävleborgs, Västerbottens och Stockholms län låg förskrivningen till pojkar på hela 13 procent, medan andelen pojkar med adhd-läkemedel i vissa kommuner i Jönköpings, Kronobergs och Kalmars län inte var högre än två procent.