Video: Intervjuer med Oskar Ahlberg, vice ordförande Riksförbundet sällsynta diagnoser, och Johan Hultberg, riksdagsledamot socialutskottet, Moderaterna.

En utgångspunkt för seminariet var att läkemedelsföretagen har allt svårare att lansera nya läkemedel i Sverige. Endast hälften av alla läkemedel som godkändes för användning i Europa 2019-2022 är tillgängliga för svenska patienter. När det gäller läkemedel mot sällsynta hälsotillstånd utanför cancerområdet är endast 10 av 47 nya läkemedel tillgängliga i Sverige, enligt den senaste årsrapporten WAIT från den europeiska läkemedelsbranschen.

Oskar Ahlberg, pappa till en pojke med en mycket svår sjukdom och vice ordförande för Riksförbundet sällsynta hälsotillstånd, konstaterade att många läkemedel mot sällsynta sjukdomar krockar med det svenska systemet. Han berättade att han ett flertal gånger i sin roll som patientföreträdare kontaktats av förtvivlade föräldrar till svårt sjuka barn:

– Föräldrar ringer och säger: vi har hört att det finns en behandling utomlands för vårt barn. Till vilket land ska vi flytta? Jag hör aldrig om någon som vill flytta till Sverige. Vi halkar efter vad gäller sällsynta hälsotillstånd, sade Oskar Ahlberg.

Läkemedel lanseras inte i Sverige

Karolina Antonov, analyschef och tillförordnad vd för Lif, berättade att för en fjärdedel av de läkemedel som godkänts de senaste åren har företagen inte ens ansökt om nationell subvention i Sverige. Ett skäl är att företagen ansett att den medicinska evidens som legat till grund för godkännandet är tillräcklig för nationell subvention i många andra länder – men inte i Sverige. Och av de 56 ansökningar om subvention företagen gjorde hos Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, under förra året drog företagen tillbaka 23 ansökningar.

– Ofta beror sådana tillbakadraganden på att Sverige saknar en generell möjlighet att anpassa sina prisnivåer. Och när det gäller klinikläkemedel som hanteras av NT-rådet har vi från branschen länge påtalat att företagen inte har möjlighet att ansöka om utvärdering, sade Karolina Antonov.

Politiker eniga om behov av modernisering

Det rådde samsyn bland de politiska företrädarna på seminariet kring behovet av en översyn och en modernisering av läkemedelssystemet, och för åtminstone läkemedel mot sällsynta hälsotillstånd en högre grad av statlig styrning. Yasmine Bladelius, ledamot i riksdagens socialutskott för Socialdemokraterna, menade att utvecklingen med bristande tillgång till läkemedel, framför allt mot sällsynta sjukdomar, är något som både tidigare och nuvarande regeringen arbetat aktivt med:

– Jag tror att vi måste börja med att göra en ordentlig översyn av läkemedelsområdet för att se hur vi på ett smart och effektivt sätt kan modernisera systemet, sade Yasmine Bladelius. 

Utskottskollegan Johan Hultberg (M), menade i en intervju efteråt för Life-time att det är uppenbart att Sverige har ett jobb att göra med att utveckla och anpassa systemet utifrån dagens förutsättningar:

– Vi har i grunden ett väl fungerande läkemedels system som varit bra på att både introducera läkemedel och att hålla kostnaderna nere. Men systemet behöver anpassas för att hantera det faktum att våra läkemedel blir mycket mer skräddarsydda för att behandla personer med sällsynta diagnoser, men också för att läkemedelsbolagen blir duktiga på att ta fram behandlingar även inom stora diagnosgrupper, sade Johan Hultberg.

Företagen lägger pengar på bordet

Karolina Antonov menade att samsyn som råder mellan branschen, regionerna och staten ger goda förutsättningar för att få till en modernisering av systemet. Det som branschen efterlyser är att alla läkemedel hanteras lika, oavsett om det gäller receptläkemedel eller klinikläkemedel. Vidare att företagen ges möjlighet att anpassa sitt officiella listpris till svenska förhållanden. Det här sker redan i dag för vissa läkemedel som omfattas av trepartsförhandlingar och avtal mellan företagen och regionerna, och där återbäring ges från företagen.

– Ska man tala klarspråk lägger vi pengar på bordet. Redan i dag ger återbäringen omkring tre miljarder kronor per år till staten och regionerna. Och vi har en lång kö av företag som vill ingå avtal och ges möjlighet att anpassa sig till svenska priser, sade Karolina Antonov.

Lif vill få till stånd en formaliserad samverkansform mellan branschen, regionerna och staten där parterna tillsammans kan komma överens om hur systemet kan moderniseras. Johan Hultberg såg positivt på en sådan formaliserad samverkan.