Uppgörelsen innebär kraftiga tullar på export av läkemedel från EU till USA, vilket kommer drabba patienter. Fr v Nathalie Moll, gd EFPIA, USAs president Donald Trump, Sofia Wallström, vd Lif.
Den 21 augusti presenterade EU och USA det nya ramavtalet, som alltså innebär amerikanska tullar på 15 procent för läkemedel från Europa. Generiska läkemedel – där patentet gått ut – kan komma att få lägre tullar, antingen nolltullar eller en tvåprocentig tariff.
De nya tullarna får större effekt för den europeiska läkemedelsbranschen än för den omskrivna blödande bilindustrin i unionen. Europas läkemedelsindustri exporterade för 120 miljarder euro till USA förra året – medan exporten från unionens bilindustri endast låg på 38,9 miljarder euro 2024.
Sveriges utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) säger i en intervju med nyhetsbyrån TT att taket för läkemedelstullarna ”är ett litet steg i rätt riktning”, men han poängterar också att det fortfarande finns en möjlighet till nolltullar för vissa varor.
– Regeringen ska göra allt för att nolltullar också ska omfatta varor som medicintekniska produkter, säger Benjamin Dousa till TT.
EFPIA: brott mot 30-årigt åtagande
Den europeiska läkemedelsorganisationen Efpia reagerar dock starkt på tullöverenskommelsen och konstaterar i ett uttalande att den bryter mot ett 30 år långt åtagande om att skydda patienter i Europa genom att inte lägga tullar på innovativa läkemedel och de komponenter som behövs för tillverkningen av dem.
– Vi uppskattar de ansträngningar som gjorts av europeiska beslutsfattare för att få till stånd en handelsöverenskommelse som ska fungera för alla. Men med en möjlig 15-procentig tull på läkemedel, inga tydliga regler för undantag för innovativa läkemedel och dessutom en osäkerhet kring framtida handels- och prispolitik ger detta en fortsatt oro för patienter och för vår sektors framtid i Europa, säger Efpias generaldirektör Nathalie Moll.
Moll efterlyser en strategisk dialog med EU-kommissionen och medlemsstaterna för att säkra den forskande läkemedelsindustrins framtid i unionen. Hon säger att handelshinder kan skapa störningar i en i dag välfungerande leveranskedja, negativ påverkan på forskningssamarbete och upptäckter av nya behandlingar för att tackla globala utmaningar mot folkhälsan.
– Nu när diskussionerna om undantag från tullar fortsätter uppmanar vi EU och medlemsstaterna att säkra undantag för innovativa mediciner för att skydda patienterna och se till att läkemedelsindustrin i Europa är konkurrenskraftig, säger Nathalie Moll.
Lif: Stora risker för EU och Sverige
Även Lif:s vd Sofia Wallström säger att det fortfarande finns stora risker för läkemedelssystemen i EU och Sverige.
– Tullfrågan i sig har inneburit stor osäkerhet så beskedet är klargörande. Med det sagt är 15-procentiga tullar en mycket hög tullsats, säger Sofia Wallström.
Det största hotet är dock enligt Wallström om Trump driver igenom reformen MFN – ”Most Favoured Nation”-prissättning. I juli skickade Trump ut ett brev till 17 av de största läkemedelsbolagen där han krävde att läkemedelspriserna i USA ska anpassas till de lägsta nivåerna i jämförbara länder. Sverige är ett av fem länder som pekas ut som ”lågprisland”.
En prissättning enligt MFN kan leda till minskade intäkter för läkemedelsbolagen – något som i sin tur kan ge mindre investeringar i forskning och utveckling. En effekt kan också bli att många nya läkemedel inte lanseras inom EU, av rädsla för att det påverkar priserna i USA.
– Det finns risk för negativa konsekvenser både i EU och i USA för såväl patienter som läkemedelsindustri. Forskning och utveckling kan försvåras, det kan bli bristsituationer och försämrad tillgång till läkemedel, säger Sofia Wallström.
Sverige måste investera i läkemedel
USA har under flera decennier tagit en oproportionerligt stor andel av kostnaderna för läkemedelsutvecklingen, precis som landet gjort när det gäller Nato och försvaret. Nu måste EU tänka om och vända situationen genom att satsa mer på ökad forskning och utveckling av nya läkemedel och behandlingar, enligt Wallström.
– Det finns tydliga paralleller till hur man hanterat satsningar på försvaret. Europa måste öka sin del av kostnaden för forskning och utveckling, annars finns det väldigt stora risker för att investeringar inte hamnar i Europa och i Sverige, säger Sofia Wallström och lägger till:
– Det är viktigt att påminna om att läkemedelsbranschens stora bidrag till svensk ekonomi, så det handlar inte bara om att betala mer – vi attraherar också företag och investeringar. Det hamnar på intäktssidan att ha forskande bolag i sitt land.