Vaccination mot vattkoppor införs i Sverige under 2027, enligt ett förslag från regeringen i budgeten.
De planerade insatserna – som även inkluderar catch up-program – bygger på ett förslag som Folkhälsomyndigheten presenterade förra hösten om att inkludera vattkoppsvaccination i det nationella barnvaccinationsprogrammet.
Förslaget i statsbudgeten för 2026 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Socialminister Jakob Forssmed ser det som att ”vattkoppsbördan” lyfts från barn och föräldrar.
– Genom att införa vaccinet i det nationella vaccinationsprogrammet skyddar vi barn, avlastar vården och minskar kostnader för VAB. Detta kommer göra stor skillnad för svenska familjer, säger socialminister Jakob Forssmed.
Förbereds under nästa år
Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att under 2026 förbereda vaccinationsinsatser med inköp av vaccin, produktion av informationsmaterial och rekommendationer.
Regeringen har sedan för avsikt att finansiera inköp och utförande av vaccination med omkring 90 miljoner kronor årligen från 2027 och framåt.
En delinsats blir ikappvaccinering (catch up) för barn upp till 18 år som saknar skydd mot vattkoppor. Sammantaget ska det leda till att alla under 18 erbjuds vaccin senast år 2033.
Folkhälsomyndigheten har tidigare skissat på en organisering med en första dos vid 18 månaders ålder och en andra dos i årskurs ett. Det öppnar för samordningsmöjligheter med vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund.
Myndigheten har inte tagit ställning till specifikt vaccin utan konstaterat att de produkter som finns är likvärdiga i effekt och säkerhet.
Minskad sjukdomsbörda
Med vaccination inom det allmänna barnprogrammet följer avgiftsfrihet. Hittills har vaccin i första hand getts till medicinska riskgrupper. Under senare år har privat vaccination av små barn blivit vanligare.
Vaccin mot vattkoppor kan ges till barn från 12 månaders ålder och till vuxna. Personer med svår immunbrist är inte lämpliga för att vaccineras.
– Eftersom så många i Sverige smittas av vattkoppor kommer det här förslaget få stor påverkan. Att minska sjukdomsbördan i samhället är kostnadseffektivt, men ger också ett viktigt skydd till dem som själva inte kan vaccinera sig, till exempel på grund av nedsatt immunförsvar, sade Tina Crafoord, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, när förslaget om allmän vaccination publicerades ifjol.
Väldokumenterad internationell erfarenhet
Erfarenhet från vaccinationsprogram är väl dokumenterade från andra länder. Enligt en sammanställning av Folkhälsomyndigheten fanns olika nationella program i 43 länder 2023, av dessa 14 inom EU med Tyskland som först ut 2004. Finland var tidigt ute i Norden med tvådos-program 2017.
Behovet av ”catch up” har lyfts fram av Folkhälsomyndigheten utifrån ökade, medicinska risker för barn och unga som saknar skydd när cirkulationen av virus minskar. Med det följer minskad sannolikhet för att bli sjuk i barnaåren och istället ökad risk för ett mer allvarligt sjukdomsförlopp med stigande ålder.
– Vattkoppor kan för många barn innebära långa sjukdagar, svår klåda och ibland allvarliga komplikationer. Genom att nu göra vaccinet tillgängligt för alla barn stärker vi barnhälsan, minskar pressen på skola och vård och underlättar för föräldrar i vardagen. Det är en satsning som både ökar tryggheten för familjer och bidrar till ett mer jämlikt samhälle, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
Regeringens budgetförslag om vattkoppor lär inte få mothugg från oppositionen. Socialdemokraterna driver sedan tidigare att de allmänna vaccinationerna bör utvidgas och har särskilt nämnt vattkoppor.