Regeringen föreslår nu att vaccination mot covid-19 ska följas i vaccinationsregistret, men flera aktörer anser att lagrådsremissen är för smalt utformad.
Den snabba utvecklingen av vaccin mot covid-19 och det faktum att flera olika vacciner sannolikt kommer att introduceras ungefär samtidigt ställer stora krav på uppföljning av effekterna av de olika vaccinerna. Därför föreslår regeringen i en lagrådsremiss att vaccin mot covid-19 förs in i registret över nationella vaccinationsprogram.
I dag registreras bara vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i det nationella vaccinationsregistret, men ända sedan narkolepsifallen som uppstod efter svininfluensa-vaccinationen 2009 har det varit tydligt att det finns ett behov att kunna följa upp även pandemivaccinationer.
– Om och när vaccinering mot covid-19 blir aktuellt är det viktigt att vi är förberedda. I och med det här förslaget möjliggör vi en effektiv uppföljning av vaccinationstäckningen i befolkningen samt vaccinernas skyddseffekt och säkerhet, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.
Vårdgivarna ska rapportera
Ansvaret för att se till att vaccinationerna registreras bör ligga på de vårdgivare som ansvarat för vaccinationen. Förutom uppgifter om vilken vaccination ska registret också innehålla uppgifter om vilken dos i ordningen som personen fått. Enligt regeringen gör registreringen det möjligt att effektivt följa upp vaccinationstäckningen i landet, vilket skydd vaccinet haft och hur säkert vaccinet är.
Förslaget om att utvidga vaccinationsregistret har stort stöd från remissinstanserna. Men flera av dem, som Folkhälsomyndigheten, E-hälsomyndigheten och Läkemedelsindustriföreningen, Lif, tycker att förslaget borde ha utvidgats till att gälla pandemivaccinationer i en bredare bemärkelse, och inte bara för covid-19.
”Den föreslagna ändringen riskerar att ha mycket kortsiktig betydelse. Vad Lif förstår kan det redan nästa år uppstå mutationer i viruset som kan leda till att det inte längre är sjukdomen covid-19 – utan covid-20 eller covid-21 som ska förhindras via vaccinationer”, skriver Lif i sitt remissvar.
Pandemin sätter press
– Jag har full förståelse för att det remitterade förslaget har utarbetats på mycket kort tid och under den press som den pågående pandemin innebär. Men det hade varit välkommet att redan nu ta steg för att förbereda för att vaccinationsregistret ska kunna omfatta andra former av vaccinationer som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten, säger Bengt Mattson, vaccinexpert på Lif.
Enligt Lif är det bråttom att tillsätta en utredning om hur vaccinationsregistret i framtiden ska omfatta alla av Folkhälsomyndigheten rekommenderade pandemivaccinationer – men också hur vaccinationsregistret kan omfatta även andra former av vaccinationer som Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Särskilt viktigt är det att vaccination mot influensa och pneumokocker införs i registret, eftersom riskgrupperna för covid-19 till stor del är samma grupper som rekommenderas pneumokock- och influensavaccin.
– Det är otroligt svårt att göra någon som helst vettig uppföljning av hur effektiva covid-19-vaccinerna är om vi inte ens vet om de här personerna har tagit andra vaccinationer som har koppling till sjukdomsmönstret, säger Bengt Mattson.
Flera av remissinstanserna påpekar också att det skulle finns ett stort värde av att kunna registrera dosnummer även för barnvaccinationsprogrammen, men någon sådan utvidgning föreslås inte i lagrådsremissen. Likaså tycker flera av remissinstanserna, som Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket, att det skulle vara bra om registret innehöll uppgifter om vilken vårdenhet som utfört vaccinationen.
Redan i förarbetena till lagen om register över nationella vaccinationsprogram fanns en ambition om att föra in uppgifter även om pandemivaccinationer. Regeringen konstaterar i lagrådsremissen att det skulle kräva ytterligare analys, men att det under rådande omständigheter finns inte utrymme för det.
Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2021.