ECDC-personal i arbete vid myndighetens Emergency Operations Centre i Stockholm.
303 fall av Hepatit A (av genotypen IB) har upptäckts i sex EU-länder och i Storbritannien. Sverige har hittills haft åtta fall. Epidemiologiska undersökningar tyder på att det handlar det om smitta mellan människor, och möjligen även smitta genom förorenad mat. Flest fall finns i Ungern – där 161 insjuknade rapporterats sedan i februari. Ett antal patienter har lagts in för vård.
De flesta smittade är män som identifierar sig själva som homosexuella, något som kan innebära att smittan kan ha spridits genom sexuella kontakter enligt ECDC. Det finns dock fall från i juli som pekar på att smittan kan ha förts över från mat. Efter ett besök på en restaurang i Ungern insjuknade 16 personer med Hepatit A IB. Flera av patienterna berättade att de ätit kall soppa med frysta bär.
I Storbritannien indikerar de epidemiologiska undersökningarna att bakgrunden till de fall som finns där kan röra sig om både smittbärande mat, och smitta mellan människor.
Hur allvarligt ska man se på utbrottet av Hepatit A i Europa?
– Det beror på perspektivet. Den här typen av utbrott kommer då och då, även om 300 drabbade förstås är extra mycket. Det är naturligtvis tråkigt för de som drabbas men ur folkhälsoperspektiv är det inget större hot, säger Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar vid KI, Karolinska Institutet.
Smittspårning, gammaglobulinbehandling och informationskampanjer är några metoder för att stävja den här typen av utbrott. Dödligheten för de som insjuknar i Hepatit A ligger under en procent, och man får inga långtidseffekter utan blir immun för resten av livet.
Men eftersom en av smittvägarna kan vara kontaminerade bär finns det anledning att vara observant så att smittan inte drabbar äldre och personer med nedsatt immunförsvar, påpekar Anders Sönnerborg.
– Det är något man ska ha i bakhuvudet, särskilt om bär serveras på äldreboenden till exempel. Då kan det vara bra att följa Livsmedelsverkets rekommendationer om att man ska koka bären.
Okänd barnhepatit
ECDC varnade redan i april för en ovanlig ökning av akut hepatit, med okänt ursprung, bland små barn. Enligt myndighetens senaste månadsrapport har 555 fall upptäckts hittills, de flesta i Storbritannien och majoriteten av de drabbade är barn mellan två och fem år. En del av fallen har krävt intensivvård. I Sverige finns 11 fall av den okända barnhepatiten.
– Det finns en del som pekar mot adenovirus, som ju är vanliga virus och de kan utöver symptom i luftvägarna också ge tarminfektioner. Att det kan ge hepatit är känt sedan tidigare hos personer med immunbrist. Det man misstänker är adenoviruset som har nummer 41, det kan i så fall ha ändrat karaktär och muterat. Precis som andra virus så muterar adenovirus, säger Anders Sönnerborg.
En ny studie från Skottland tyder på att det kan handla om ytterligare två faktorer – en parallell infektion med det adeno-associerade parvoviruset typ 2 (AAV2) och genetiska sjukdomsanlag. Anders Sönnerborg påpekar att restriktionerna under pandemin medförde att RS- och adenoinfektioner var ovanliga under den perioden, och nu kommer de tillbaka i större skala.
– Det kan vara så, lite spekulativt, att det medfört att samtidig spridning av adenovirus och AAV2 blivit vanligare nu och därmed har det blivit ett ökat antal fall.
Inget pekar på nytt virus
Det finns i nuläget inget som pekar på att det skulle röra sig om ett helt nytt hepatitvirus, och inte heller att leverinflammationerna skulle vara en följd av covid-19 eller vaccination mot den sjukdomen, enligt Anders Sönnerborg.
– Det viktiga att göra om man får in barn med symptom på levern i sjukvården, är att genomföra en adekvat utredning. Testning av virus som kan orsaka leverinflammation, som adenovirus och hepatit – och även andra orsaker till leverinflammation, till exempel intag av paracetamol, säger han.
Till att börja med bör man utreda om sjukdomen hos barnen orsakas av något av de kända hepatit-virusen A, B, C, D eller E. Utöver detta finns det hepatitsjukdomar som kan orsakas av Epstein-Barr-viruset, cytomegalo-viruset och vissa bakterier – som till exempel leptospiros. Dessutom kan autoimmuna reaktioner, det vill säga att immunförsvaret reagerar felaktigt och angriper kroppen, ligga bakom.
Finns det någon risk för att utbrottet kan bli större och hota folkhälsan?
– Det är inget klassiskt utbrottsbeteende. Det finns i dag enligt WHO tusen kända fall som förmodligen är toppen på ett isberg, och sen har det kommit in enstaka fall – det betyder att viruset cirkulerar. Antalet fall är i avtagande. Man kan dock räkna med fler enstaka fall framöver, men det finns inget som tyder på att det är fara å färde, säger Anders Sönnerborg.