Region Stockholms kunskapsstöd sprider viktig kunskap om könsskillnader vid läkemedelsbehandling.
Drygt 400 läkemedel finns analyserade i kunskapsstödet ”Janusmed kön och genus”. I stor utsträckning är det produkter som överlappar Region Stockholms ”Kloka listan” med vanliga, rekommenderade läkemedel.
Region Stockholm bröt ny mark genom att bygga upp kunskapsstödet för tio år sedan och fortfarande utgör det en unik resurs, även i ett internationellt perspektiv.
– Vi får då och då höra om planer att bygga upp liknande stöd men antingen saknas det medel eller så stöter man på andra problem, Jag tror att det finns med i bedömningarna också att vårt stöd redan finns och att man då avstår, säger Linnéa Karlsson Lind, apotekare och ansvarig för kunskapsstödet inom Region Stockholm.
Könsskillnad på effekt och biverkningar
Målgruppen är i första hand förskrivande läkare och sjuksköterskor, men stödet vänder sig även till allmänheten med korta sammanfattningar för varje läkemedel.
Analysprocessen följer strikta rutiner med höga kvalitetskrav. Vetenskaplig litteratur, publicerade forskningsartiklar om enskilda läkemedel, produktinformation från läkemedelsföretagen och kunskap på myndighetsnivå samlas in och värderas av experter inför en publicering.
Med kunskapsstödet som grund kan Region Stockholm visa att ungefär 20 procent av de vanligaste läkemedlen ger olika effekt eller biverkningar, beroende på kön.
För ungefär hälften av alla läkemedel märks ingen effekt och för omkring 30 procent är de data som finns osäkra.
– 20 procent kanske inte låter så mycket men det kan vara på liv eller död att hitta rätt dosering eller byta läkemedel, säger Karin Schenck-Gustafsson, som är verksam vid Karolinska institutet och ordförande för dess Centrum för genusmedicin.
Stort internationellt intresse
Politiskt stöd och miljonbidrag från dåvarande SKR bidrog till att kunskapsdatabasen "Kön, genus och läkemedel" byggdes upp som förlaga till nuvarande ”Janusmed kön och genus”.
Karin Schenck-Gustafsson såg som initiativtagare ett uppenbart behov av att lyfta kvinnors hälsa vid läkemedelsbehandling.
– Ta exempelvis hjärtinfarkt och stroke, två av de vanligaste dödsorsakerna för både kvinnor och män. Förr kunde kvinnor listas inom special groups i rekommendationer. Så är det inte på samma sätt längre.
Att just uppmärksamma frågor om könsskillnader har hela tiden varit ett grundsyfte med ”Janusmed kön och genus” – förutom att bistå med konkreta fakta om eventuella skillnader i behandlingseffekter och biverkningar på substansnivå.
– Det har varit en högst framgångsrik satsning och där det internationella intresset visar sig överallt där vi föreläser, säger Karin Schenck-Gustafsson.
Samarbete med FDA
Hon tillägger att ett samarbete byggts upp med den mäktiga amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.
– Om vi stöter på frågeställningar som är särskilt svåra så brukar vi kunna få stöd av dem.
Region Stockholm arbetar nu med att utveckla ”Janusmed kön och genus” ytterligare.
– Det handlar både om att utöka innehållet med nya texter och uppdatering av befintliga samt att vi ser över tekniska delar som användarupplevelse och gränssnitt, säger Linnéa Karlsson Lind.
Karin Schenck-Gustafsson ser en potential att kunskapsstödet blir ännu viktigare som information direkt till patienter.
– Redan idag lägger vi väldigt mycket tid på den korta sammanfattning på några rader som även allmänheten kan ta del av. Men det är absolut någonting som vi kan utveckla för att ge kunskap till patienten att kunna diskutera med sin läkare eller sjuksköterska om någonting kring läkemedel bör ändras.