En jämlik cancervård är i fokus i flera av höstens riksdagsmotioner. Riksdagsledamoten Suzanne Svensson (S) vill se mer forskning för att bland annat öka kunskaperna om vad som ligger bakom ojämlikheterna i svensk cancervård.
RIKSMÖTET 2012/13 I sin motion (Motion 2012/13:So241) tar Suzanne Svensson, undersköterska från Blekinge, upp att socioekonomiska skillnader som utbildningsnivå påverkar både risken att drabbas av cancer och möjligheten att överleva en cancerdiagnos. Hon anser att cancervården i Sverige därmed inte lever upp till hälso- och sjukvårdslagens målsättning om vård på lika villkor för hela befolkningen.
– Det står klart att alla i Sverige inte får en jämlik cancervård. Det handlar inte om illvilja från vårdens sida utan visar snarare på ett högst mänskligt beteende, där exempelvis en patient som har en akademisk utbildning och är van att ifrågasätta och kan diskutera sin behandling, får en annan vård än den som inte kan kommunicera på det sättet. Att cancervården är sämre för vissa patienter är dock helt oacceptabelt, säger Suzanne Svensson.
Suzanne Svensson (S), Foto: Sveriges Riksdag
Välutbildade har högre överlevnadschans
Hon grundar sin motion på data från Cancerfonden, som bland annat visar att chansen att överleva en cancersjukdom är högre för den som är välutbildad än för den som har en lägre utbildningsnivå. Trots att överlevnaden bland cancerpatienter har ökat de senaste 15 – 20 åren är skillnaden i överlevnad mellan olika socioekonomiska grupper konstant. Suzanne Svensson berättar vidare att 3 000 förtida dödsfall hade kunnat undvikas om överlevnaden för samtliga patienter hade varit på samma nivå som för gruppen med högst socioekonomisk status. Studier som hon refererar till i sin motion visar bland annat att patienternas kunskap och beteende är viktiga faktorer till skillnaderna i behandling. Patienter med hög socioekonomisk status är exempelvis mer uppmärksamma på sina symtom, de söker vård tidigare och de har den kunskap och det stöd som behövs för att navigera i sjukvårdssystemet. Samtidigt ifrågasätter patienter med låg socioekonomisk status ordinationer och diagnoser i mindre utsträckning och sätter därmed inte samma press på vårdpersonalen.Mer pengar till forskning för en jämlik cancervård
Suzanne Svensson vill med anledning av detta se mer medel till forskning på området för att göra cancervården jämlik. – Alla ska behandlas på samma sätt i vården. Därför behövs det ytterligare forskning för att bättre förstå vad som ligger bakom skillnaderna, men också för att öka kunskaperna om vad som behöver göras, samt implementera dessa lösningar i vården. Det är lika viktigt för den som inte är akademiker, som för alla andra att få en god och säker cancervård, säger Suzanne Svensson.Fler motioner om ojämlikheter i cancervården
Motion 2012/13:So242 Förbättrad bröstcancervård och bröstcancerforskning
Christina Oskarsson (S) skriver i sin motion att det ännu återstår mycket för att kvinnor i Sverige ska få lika god diagnostik och behandling oavsett var i landet de bor. Hon hänvisar till rapporter om att bröstcancersjuka patienter i vissa delar av landet får finna sig i orimligt långa väntetider för diagnos och behandling eller nekas behandlingar och läkemedel av kostnadsskäl. Dessutom kommer rapporter om att Sverige inte följer riktlinjerna för kvalitetssäkring avseende screening och diagnostik av bröstcancer i EU, eftersom alla landsting och regioner inte lever upp till kravet att bilderna skall granskas av två av varandra oberoende specialister, som ska granska minst 5 000 bilder årligen. Christina Oskarsson skriver att det är dags för en nationell översyn för att säkra likställighetsprincipen i bröstcancervården. Hon anser även att det är hög tid att ta ett samlat grepp kring bröstcancervård och forskning, samt att det måste ske på nationell nivå så att likställighetsprincipen i sjukvården säkras.
Christina Oskarsson (S) Foto: Sveriges RiksdagMotion 2012/13:So472 Bröstcancer
Margareta Cederfelt (M) anser i en motion till riksdagen att regeringen bör överväga att se över kraven för landstingen att följa Socialstyrelsens rekommendationer och EU:s bröstcancerresolution om att erbjuda mammografi till alla kvinnor mellan 40 och 74 år. Detta eftersom endast drygt hälften av landstingen i dag erbjuder kvinnor mammografi enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Möjligheterna till en skriftlig behandlingsplan för varje patient är också något hon anser bör utvärderas. Hon vill även se att rehabilitering erbjuds alla kvinnor efter behandling för bröstcancer där bröstrekonstruktion utgör en väsentlig del. Bröstrekonstruktion bör vidare erbjudas de kvinnor som önskar så snart det är medicinskt möjligt.
Margareta Cederfelt (M) Foto: Sveriges RiksdagMotion 2012/13:So321 Bättre vård vid bröstcancer
Marie Nordén (S) skriver i en motion att det borde vara självklart att bostadsort inte ska spela någon roll för vilken vård man får. Men det finns många exempel som visar att bröstcancerpatienter i vissa landsting får vänta mycket länge både på diagnos och på behandling. Dessutom har inte alla tillgång till samma läkemedel, eftersom vissa landsting av kostnadsskäl inte använder de bästa. Hon lyfter även fram att bröstcancerpatienter borde få skriftlig information utöver den muntliga. Eftersom ett cancerbesked är omtumlande anser hon att det finns ett behov av att kunna gå tillbaka till informationen, när nya frågor dyker upp. Man behöver också informera sina närmaste, varför skriftlig information är ett viktigt komplement till den muntliga. Hon anser vidare att det finns problem med kvalitetssäkring när det gäller mammografiscreening och diagnostik, eftersom alla landsting inte följer EU:s riktlinjer att röntgenbilderna ska granskas av två av varandra oberoende specialister. Dessutom ska de granska minst 5 000 bilder årligen. Marie Nordén vill se att de nationella riktlinjerna för vård av bröstcancer följs. Dagens skillnader i vården är inte acceptabla.
Marie Nordén (S) Foto: Sveriges RiksdagMotion 2012/13:So340 Bröstcancer
Riksdagsledamöterna Hans Olsson, Ann-Christin Ahlberg och Phia Andersson (S) lyfter problemet att mammografi inte hittar alla tumörförändringar. Att skapa nya tekniker för att i tidigare skede än idag hitta tumörer i brösten skulle på sikt innebära att allt fler tumörer upptäcks och att fler cancerdrabbade kan få adekvat behandling i ett tidigt skede. Det finns även andra tekniker för att upptäcka cancer, exempelvis undersökning med magnetkamera (MR). Denna teknik är ännu alltför oprövad, vilket gör att det behövs mer forskning. Motionärerna anser att det är angeläget att såväl beprövade metoder – till exempel ultraljud) – som nya metoder– exempelvis magnetkamera – kompletterar mammografiundersökningarna i syfte att i större utsträckning än idag upptäcka bröstcancer hos kvinnor i ett tidigt skede.
Hans Olsson, Ann-Christin Ahlberg och Phia Andersson (S) Foto: Sveriges Riksdag