Hans Karlsson
Gammalt rättesnöre fungerar fortfarande
Att flytta från en chefsposition i ett landsting till en chefsposition i den medlemsorganisation som företräder landstingen innebär både likheter och skillnader i arbetsuppgifterna. Till avdelningen likheter får räknas sakfrågorna, som de stora förändringarna inom kommunal hemtjänst och hemsjukvård, e-hälsoutveckling som var bekanta för Hans Karlssons tjänstgöring i Värmland. Skillnaderna handlade mer om att lära sig de inre strukturerna på SKL, vem som jobbar med vad etc. Men också att representera medlemmarna i kontakter med departement och myndigheter. Perspektivet att SKL är en medlemsorganisation är fundamentalt. Ett rättesnöre för Hans Karlsson från hans tidigare arbete var att det som är bra för medborgare, patienter och brukare i allmänhet också är bra för organisationen. Detsamma gäller för SKL. – Hittar du ett arbetssätt som ger god kvalitet för en patient eller brukare leder det till en bra struktur i organisationen. Så kan man tänka även om en medlemsorganisation. Det som är bra för våra medborgare är också bra för SKL:s medlemmar, säger han.SKL är 310 kommuner, landsting och regioner
Det är viktigt att de sakfrågor som SKL driver är angelägna för medlemmarna, 310 kommuner, landsting och regioner, betonar Hans Karlsson. – Det kan finnas en otydlighet kring vad SKL är: vi uppfattas ibland som en överordnad funktion. Det kan bero på att SKL fattar en rad olika överenskommelser med staten. Därför är det viktigt att tydliggöra att vi inte är någon överordnad fristående funktion. Vi gör det vi fått mandat av medlemmarna att göra, säger Hans Karlsson. Vore det bra för sakfrågorna om makt centraliseras från medlemmarna till SKL? – Nej, jag ser det mer som att SKL kan erbjuda en bra arena där medlemmarna kan fatta gemensamma likalydande beslut. Det gäller att driva och förankra frågorna. SKL:s styrelse kan föreslå rekommendationer men det är i allmänhet medlemmarna som beslutar och verkställer. Och det skapar ett starkare förtroende för SKL när alla medlemmar tycker att det vi gör är bra. Då får vi också större pondus i våra förhandlingar med myndigheter och staten, säger Hans Karlsson.Lokalt självbestämmande för rätt saker
Så egentligen finns det ingen större motsättning mellan gemensamma likalydande beslut och lokalt, kommunalt självbestämmande, menar han. – Det gäller att använda det lokala självbestämmandet till rätt saker. Men ibland har lokalt självbestämmande använts för att försvara onödiga skillnader – till exempel i IT-frågor. Förutsättningarna kan se väldigt olika ut och då måste man ibland lägga tyngden på olika frågor i till exempel Storuman och Täby. Ökad transparens leder förvisso till ökade krav på att man gör förhållandevis lika. Men för att nå målen om en jämlik vård och omsorg måste man göra olika i olika delar av landet eller för olika grupper av medborgare – de som har stora behov ska ha mer än de med små behov, säger Hans Karlsson. Politiker som är valda i en kommun eller landsting känner till de lokala förutsättningarna och är bättre på att hitta på att avgöra var de störst lokala behoven finns för tillfället. – Det är lätt att avfärda det som bypolitik men å andra sidan tvingas man att ta ansvaret lokalt. Det är enklare att slinka undan ansvaret när man fattar beslut på avstånd. Den lokalt valde politikern träffar sina väljare i mataffären och kommer inte undan de ibland jobbiga besluten. I diskussionen om ojämlik vård, olika långa vårdköer och olika tillgång till nya behandlingar har det varit för stort fokus på geografiska skillnader, menar han. Det kan finnas större skillnader mellan två individer inom ett geografiskt område, på grund av olika utbildning och olika socioekonomiska förutsättningar, än vad det är mellan olika geografiska områden.Se andra faktorer än geografin
Geografiska skillnader är ofta enklare att se, men det är viktigt att se även det andra perspektivet. Dels ska man göra så lika som möjligt i kommuner och landsting men samtidigt undvika att bygga in ojämlikheter i systemen. En väl informerad medborgare har helt andra förutsättningar än den som inte är det. Har du tillgång till all världens kunskap om en behandling har du helt andra förutsättningar än den som kanske inte förstår språket. Transparensen bidrar till bättre förutsättningar men också till skillnader som SKL eller sjukvården har svårt att påverka, som den tekniska och samhälleliga utvecklingen. – Ja, vi kan kompensera för en del av dessa skillnader i förutsättningar, men inte allt, säger Hans Karlsson.Detta är den första av tre artiklar som bygger på en intervju med Hans Karlsson, chef för Avdelningen för vård och omsorg, SKL. Avdelningen, har cirka 150 medarbetare och handlägger frågor inom hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, folkhälsa och jämställdhetsfrågor. Hans Karlsson är läkare och specialiserade sig som radiolog. Det är inte ovanligt att läkare med administrativa chefspositioner har kvar en fot i kliniskt vårdarbete. Även om Hans Karlsson sett exempel där det går bra att kombinera administration och vårdarbete avråder han från att göra det och har valt bort det för egen del. – Har du ett krävande ledningsuppdrag är det svårt att också göra en bra klinisk insats. Man blir en gäst i verkligheten med inte helt uppdaterade kunskaper och ingår inte naturligt i ett arbetslag. Avgörande är att man inte utsätter patienter för risker, säger han.