I höstens ekonomirapport lyfter SKR behovet av fortsatta effektiviseringar och prioriteringar inom hälso- och sjukvården.
Efter krisåren 2023-2024 med ett totalt underskott för regionsektorn på 22 miljarder kronor – är prognosen ett överskott på cirka 2 miljarder kronor för 2025.
Det är något bättre än budget, men ungefär hälften av regionerna räknar med underskott.
– Resultatet stärks något till 2026 för att sedan stiga ganska kraftigt 2027, men framför allt beroende på fallande pensionskostnader som en konsekvens av lägre inflation till följd av halverad matmoms. Sedan går det ner igen till nära ett noll-resultat, säger Emelie Värja, chefsekonom på SKR, Sveriges kommuner och regioner.
Hon summerar situationen med att demografin med alltfler äldre, den medicintekniska utvecklingen och inflationen har stor påverkan på regionerna.
– Regionerna är på väg upp ur en ganska djup svacka efter ett par svåra år ekonomiskt. Men kalkylerna för åren framåt visar att regionerna har en mer utmanande situation än kommunerna sett till det ekonomiska läget, säger Emelie Värja.
Fortsatta effektiviseringar inom hälso- och sjukvården
SKR:s ekonomirapport presenteras två gånger per år som en viktig kompass för den ekonomiska planeringen inom regioner och kommuner.
I höstupplagan lyfter SKR behovet av fortsatta effektiviseringar och prioriteringar inom hälso- och sjukvården, som står för nästan 80 procent av regionernas kostnader.
Framtidsprognosen är aningen dyster: utan skattehöjningar eller ökade statsbidrag blir det svårt med en fortsatt hög ambitionsnivå för att klara behandling av fler sjukdomstillstånd och en ökning av äldre patienter.
SKR noterar också att flera regioner genomfört besparingar, exempelvis personalneddragningar, sedan 2023 och då inte enbart för att hantera tillfälligt höga pensionskostnader utan som en mer långsiktig anpassning med vetenskap att ekonomin kommer att vara ansträngd under många år.
Andel för läkemedel stabil
I ett avsnitt om ett läkemedel konstaterar SKR att kostnadsökningarna varit betydande under vissa tidsperioder – exempelvis tio procent årligen för förmånsläkemedel 2023 och 2024.
Men hittills i år har kostnadsökningar stannat vid fem procent, skriver SKR, med en notering att hushållen betalar en större del av ”förmånsnotan” sedan i juli. SKR skriver också att läkemedel utgör en relativt stabil andel av kostnaderna för hälso- och sjukvården.
Enligt SKR finns nu ett stort behov av en översyn av läkemedelssystemet och manar regeringen att ta tag i en fråga där det sedan 2016 talats om en samlad översyn men utan något slutresultat.
SKR tar samtidigt ställning för att det finns ”vissa frågor som inte kan vänta” utifrån att nuvarande system hindrar effektiva läkemedel.
Plånboken styr inom obesitas
I den delen lyfter organisationen fram läkemedel mot obesitas och problematiken att individens plånbok styr:
”Idag kan en läkare inte skriva ut exempelvis Mounjaro eller Wegovy inom förmånssystemet till patienter med grav obesitas trots att läkemedlen är både verkningsfulla och bör vara kostnadseffektiva för en snävt definierad patientgrupp. Istället skriver läkare ut dessa läkemedel utanför förmånssystemet till patienter med viktproblematik, vilket betyder att patienterna betalar hela kostnaden själv. Idag uppgår försäljningen utanför förmån till cirka 1,2 miljarder kronor på årsbasis och växer dramatiskt. Det finns inget sätt att kontrollera att läkemedlen kommer de patienter med störst behov till del och det är ett uppenbart systemfel att den egna plånboken ska styra tillgången till läkemedel. Regeringen måste skyndsamt säkerställa att detta problem åtgärdas i samverkan med regionerna.”, skriver SKR.
Minska riktade statsbidrag
Anders Henriksson, ordförande för SKR, levererade ett sedvanligt medskick till staten när han summerade ekonomirapporten:
– Värdesäkra de generella statsbidragen – det har man gjort i våra nordiska grannländer. Minska även de riktade statsbidragen som kräver en massa administration ute i kommuner och regioner samt finansiera statliga reformer fullt ut, sade Anders Henriksson.