– Det här känns helt fantastiskt. Nu kan alla patienter få botande behandling. Jag har tidigare tvingats säga nej till många av mina patienter som inte varit tillräckligt sjuka, och det har inte känts bra, säger Ola Weiland, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, och Sveriges ledande expert på hepatit-sjukdomar.
Beslutet innebär att sex av tio godkända läkemedel mot hepatit C nu kan användas för behandling av alla patienter oavsett så kallad fibrosgrad, som är ett mått på hur allvarligt sjuk personen är. Tidigare har läkemedlen av kostnadsskäl varit godkända för endast de mest allvarligt sjuka med stor risk för allvarliga leverskador eller tumörer. I takt med att alltfler läkemedel godkänts inom området har den ökande konkurrensen lett till pressade priser. Fyra läkemedel är endast subventionerade för de svårast sjuka.
– En stor del av de svårast sjuka patienterna har under de senaste åren behandlats, samtidigt har kostnaderna för att behandla en patient med hepatit C sjunkit avsevärt. Tack vare att kostnaderna har sjunkit kraftigt kan vi nu även subventionera behandling till patienter i de lägsta fibrosstadierna, säger Sophia Brodin, enhetschef TLV.
Besluten gäller från och med 1 januari 2018 och gäller tills vidare. TLV, landstingen och företagen har haft trepartsöverläggningar och vid sidan av TLV:s beslut har sidoöverenskommelser om rabatter tecknats mellan företagen och landstingen. Sidoöverenskommelserna gäller från 1 januari 2018 till 31 december 2019.
Ola Weiland är ansvarig för det nationella kvalitetsregistret för hepatit B och C, InfCare Hepatit. Statistiken visar att de mycket goda resultaten från kliniska prövningar håller i sig:
– Jag tittade just i registret och siffrorna visar att vi idag har behandlat omkring 7 000 personer. Av dessa har 95 procent blivit botade.
Stor utmaning hitta smittade
En stor utmaning blir nu att identifiera personer som är smittade med hepatit C men som inte fått behandling. Studier har visat att antalet smittade i Sverige är omkring 30 000-35 000 personer. Kvalitetsregistret innehåller uppgifter på omkring 16 000 personer.
– Det pågår eftersökning av personer som finns i våra register men som inte har fått behandling. Många av dessa har tidigare sagt nej till den gamla typen av behandling som gav sämre resultat och mycket biverkningar. Jag bedömer att vi behöver hitta omkring 6 000 personer, säger Ola Weiland.
Det faktum att många smittade är sprutmissbrukare utgör ytterligare en stor utmaning. Det innebär enligt Ola Weiland att det kommer att ta lite tid att skala upp antalet patienter som erbjuds behandling. Framför allt behövs bättre samarbete mellan infektionskliniker och sprututbytesenheter och så kallade LARO-mottagningar.
– Vi behöver också avsätta resurser för så kallad harm reduction för att undvika att behandlade personer i missbruksleden återsmittas med hepatit C. Det handlar bland annat om att fortsätta satsa på utbyte av injektionsnålar för missbrukare.
WHO har antagit målet att hepatit C ska kunna avföras som ett globalt hälsohot till 2030.
– Jag tror att Sverige har ganska goda möjligheter att nå WHO-målet. Det blir en utmaning att hitta de personer vi inte har koll på, men det är fullt möjligt, säger Ola Weiland.