Cancerfondens frukostseminarium. Från vä Gunilla Gunnarsson, ordförande Regionala cancercentrum i samverkan, Gabriel Wikström, folkhälso- och sjukvårdsminister, Cecilia Widegren, gruppledare för moderaterna i Socialutskottet och Jan Zedenius, medicinskt sakkunnig Cancerfonden och chefläkare på Sophiahemmet. Moderator: Ulrica Sundholm , intressepolitiskt sakkunnig Cancerfonden.
Sammantaget kommer antalet svenskar som lever med en cancerdiagnos att fördubblas fram till 2040. Samhällets totala kostnader kommer som en konsekvens att öka kraftigt enligt en ny beräkning som har utförts av IHE, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi. Prognosen presenterades av Katarina Steen Carlsson, projektledare på IHE, på ett frukostmöte arrangerat av Cancerfonden den 6 april.
Av den totala samhällskostnaden på 36 miljarder kronor för cancer år 2013 svarade produktionsbortfall för närmare 16 miljarder kronor. Kostnaderna för vård och omsorg uppgick till 15,5 miljarder kronor, varav 6,5 miljarder kronor för slutenvård, 4,1 miljarder kronor för specialiserad öppenvård och 2,8 miljarder kronor för läkemedel med cancerindikation. Kostnaderna för den informella vården som ges av närstående personer uppskattas till 4,6 miljarder kronor.
Fördubblade kostnader
Utifrån Folkhälsomyndighetens uppskattning om cancer i befolkningen i framtiden beräknas samhällskostnaderna för cancer att nästan fördubblas till år 2040.
– Befolkningen beräknas öka med 20 procent, men cancerkostnaderna ökar med 90 procent till 68 miljarder kronor 2040. Beräkningen utgår från dagens metoder för upptäckt och vård. Bedömningen är konservativ och tar inte in effekter av en bättre vård i framtiden, sade Katarina Steen Carlsson.
Sjukvårdsminister Gabriel Wikström konstaterade att prognoserna för cancer ser dystra ut, men anlade ändå ett optimistiskt framtidsperspektiv.
– Vi kan ändra utvecklingen. Vi kan förebygga, men gör det för lite i dag. Cancerfonden pekar på minskad rökning som viktigt. EU:s tobaksproduktdirektiv är ett steg och regeringen har lagt utredningsförslag med åtgärder för att ytterligare få ner rökningen och närma oss tobacco endgame, ett slutdatum för rökning. Om detta arbete blir framgångsrikt kan vi minska kostnader för tobaksskador och kan satsa mer pengar på annan cancer som inte går att förebygga, sade han.
Utmanade sina kritiker
Det har funnits kritiska synpunkter på förslagen att inskränka rökares frihet att exempelvis röka på offentliga platser. Gabriel Wikström utmanade sina kritiker:
– Jag tror att alla inser att vi måste göra mer för att minska rökning. Och då undrar jag vilka insatser de som är tveksamma till våra förslag vill se i stället, sade han.
Gabriel Wikström berömde den förra regeringens arbete med en nationell cancerstrategi och att en nationell struktur formerades med bland annat sex regionala cancercentrum.
– Nu är strukturen på plats och framöver gäller det att använda den mer effektivt. Angelägna frågor är fungerande standardiserade vårdförlopp, kortare väntetider och bättre samarbete inte bara inom landet utan också med våra nordiska grannländer och resten av världen. Vi kan bli bättre på att samordna våra resurser, sade han.
Även om arbetet mot rökning innebär en stor utmaning så finns det en ännu större utmaning för det preventiva arbetet framöver.
– Stillasittande och dåliga kostvanor! Där har vi inte alls de politiska verktyg som behövs, jämfört med dem vi har på tobaksområdet. Vi förbereder ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten för att få ett underlag till en framtida handlingsplan, sade Gabriel Wikström.
Cancerstrategi 2.0
I en paneldiskussion efterlyste Cecilia Widegren, gruppledare för Moderaterna i riksdagens socialutskott, en utvecklad cancerstrategi.
– Det behövs absolut en nationell cancerstrategi 2.0 som omfattar även det som vi har lärt oss på senare år med konkreta åtgärder. Den måste omfatta effektiviseringar i vården och hur kompetensbrister ska åtgärdas, sade hon.
Gunilla Gunnarsson, ordförande Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan, ansåg att cancerstrategin har varit till stor hjälp för cancervården. Men hon efterlyste också planering med längre tidsperspektiv.
– På många kliniker är bördan tung och det finns en osäkerhet hur cancervården ska se ut med allt fler patienter och behandlingsalternativ. Så det behövs definitivt längre tidsperspektiv. För oss som jobbar inom RCC finns en osäkerhet om vad som händer efter 2018, sade hon.
Förstudie tittar 10-15 år framåt
Jan Zedenius är chefläkare på Sophiahemmet och medicinskt sakkunnig hos Cancerfonden. Han bekräftade att det ställs höga krav på cancervården.
– Det finns starka och rättmätiga krav på hög tillgänglighet. Vi måste effektivisera och stöpa om en del av sjukvården – så visst behöver vi en ny cancerstrategi. Ett bekymmer är det kan vara svårt att få professionen att acceptera förändringar av var någonstans vissa högspecialiserade utredningar och behandlingar bör utföras, sade han.
Gabriel Wikström meddelade att man har en förstudie till en uppdaterad nationell strategi med de stora utmaningarna inom 10-15 år. Hur vi hanterar cancerläkemedel är en viktig fråga framöver. Det räcker inte att hantera dem i arbetet med den nationella läkemedelsstrategin utan läkemedlens plats måste även tas med i arbetet med den nationella cancerstrategin, ansåg han.