– Det finns mycket både kommuner och landsting behöver jobba med. Vi har stora investeringsbehov och ett kraftigt tryck från en ökande och förändrad befolkningssammansättning. Vi kommer heller inte att få lika stora skatteintäkter som vi haft under de senaste åren, då vi gått från en lågkonjunktur till högkonjunktur. Det väntar stora utmaningar framöver, sade Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, när rapporten presenterades.
Ett grundläggande problem för landstingen är att kostnaderna för hälso- och sjukvården under en lång följd av år ökat mer än vad skatteintäkterna medgett. Följden har blivit att de flesta landsting successivt tvingats höjt skatten. När andelen äldre kontinuerligt ökar stiger även vårdbehoven. Men även med hänsyn taget till demografiska förändringar stiger kostnaderna mer än vad de borde behövt göra. Under förra året ökade kostnaderna för sjukvården med cirka 5 procent.
– Landstingen har haft en snabbare kostnadsutveckling än vad det demografiska trycket egentligen krävt. Man har lagt in mer och mer resurser. Nu har många landsting jobbat med sina kostnader och vi räknar med att kostnadsökningen för 2016 inte blir riktigt lika hög som under förra året, sade Annika Wallenskog.
Flera förklaringar
Det finns enligt SKL flera förklaringar till de kraftiga kostnadsökningarna för hälso- och sjukvården under 2015, utöver en åldrande befolkning. Kostnaderna inom primärvården har ökat kraftigt till följd av ett ökat antal asylsökande vilket också medfört att kostnaderna för inhyrd personal ytterligare skjutit i höjden. Även den specialiserade somatiska vården har snabbt ökande kostnader, dock har ökningstakten mattats av något jämfört med tidigare år. Inom specialistsjukvården är det alltmer avancerade behandlingsmetoder, ny teknik och nya behandlingsmöjligheter som är kostnadsdrivande. Femårsperioden 2009-2014 har de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna ökat med i genomsnitt 3,6 procent per år. Ökningstakten var något högre för primärvården och specialistsjukvården, som står för 18 respektive 52 procent av de totala kostnaderna.
Landstingens läkemedelskostnader ökade också med 5 procent under förra året, vilket främst förklaras med färre patentutgångar, samt ökade kostnader av nya prostatacancerläkemedel och läkemedel mot hepatit C. Ökningstakten under den gångna femårsperioden för läkemedel (som står för 11 procent av de totala kostnaderna) var i genomsnitt 0,7 procent per år. SKL:s prognos för 2016 för läkemedelskostnader inom förmånen är en ökning med cirka 7 procent och för 2017 en ökning med drygt 1,5 procent.
Effektivare vård
SKL betecknar i sin ekonomirapport det ekonomiska läget för landstingen som allvarligt. Om den nuvarande trenden håller i sig väntar stora skattehöjningar för att klara ekonomin. Men på några års sikt räcker det inte att höja skatterna. Ökad produktivitet och förbättrad effektivitet måste till inom sjukvården för att bryta kostnadsökningstakten. Tre sätt som SKL lyfter fram är förbättrat resursutnyttjande, digitalisering, och att arbeta mer med prevention.
Framför allt är kostnaderna kopplade till specialistvården på sjukhusen oroande. Antalet anställda läkare på sjukhusen ökar snabbt, samtidigt som antalet läkarbesök ökade marginellt med 0,4 procent i fjol. Antalet vårdplatser har minskat med 3 procent det senaste året. Antalet operationer per läkare minskade åren 2008-2014 med 35 procent, detta från en nivå där svenska sjukhus redan hade färre operationer per läkare än i de flesta andra länder. SKL lyfter fram förslagen i den statliga utredningen Effektiv vård, som pekar på låg produktivitet vid svenska sjukhus, och en obalans mellan primärvård och sjukhusvård, där primärvården bedöms vara för liten.
Den pågående digitaliseringen är viktig såväl för att förbättra vården som att på sikt minska kostnaderna. E-hälsotjänster börjar etableras som gör patienter mer delaktiga i sin vårdprocess och som ger bättre kontroll över den egna hälsan. Personer med kroniska sjukdomar kan följas kontinuerligt istället för endast vid besök i vården. Via e-hälsotjänster kan också den successiva försämring som är typisk för kroniska sjukdomar bromsas.
Hälso- och sjukvården måste också arbeta mer aktivt med prevention för att minska förekomsten av kroniska sjukdomar. Den långsiktiga trenden är ett förändrat sjukdomspanorama med allt större tyngdpunkt på kroniska sjukdomar. Potentialen på landstingens kostnader är stor eftersom vanliga kroniska sjukdomar som diabetes typ 2, hjärtkärl-sjukdomar, stroke, långvarig smärta och psykisk ohälsa alla kan förebyggas.