Allt mer avancerad sjukvård kan flytta hem till patienterna

Trenden mot att alltmer avancerad vård ska bedrivas i öppen vård och i hemmen skapar helt nya möjligheter, men ställer också det svenska systemet inför en rad utmaningar. Vad krävs för att exempelvis äldre med stora vård- och omsorgsbehov, patienter i livets slut eller personer med kronisk cancer mestadels ska kunna vara hemma, men vid behov snabbt få en sjukhussäng utan att passera akuten? På 1950- och 1960-talen hade Sverige fler sjukhusplatser än något annat land inom EU och sjukvård var förlagd till sjukhusen. I dag är antalet vårdplatser dramatiskt färre och alltmer av hälso- och sjukvård flyttas över från slutenvård till primärvård, kommunal hemsjukvård och till hemmen. – Det är en positiv trend, beroende på vad man flyttar ut förstås. Men generellt vill människor inte ligga på sjukhus om de inte behöver. Vi vet också att för äldre personer kan det vara förödande att ligga stilla i en sjukhussäng. Infektionerna blir färre och rehabiliteringen blir både bättre och snabbare om den äldre får vara hemma jämfört med på sjukhus, säger Eva Nilsson Bågenholm, kvalitetsdirektör på omsorgsföretaget Humana. Hon är utbildad läkare. Mellan 2004 och 2010 var hon ordförande för Sveriges Läkarförbund. Hon har arbetat i kommun och landsting och även haft regeringens uppdrag som nationell äldresamordnare. I januari i år tog hon klivet över till privat sektor. – Jag har aldrig tidigare arbetat i privat sektor, så det känns spännande och kul. Det finns en tydlig ledning och styrning och beslutsvägarna är korta, jag känner verkligen att jag kan vara med och påverka och driva utvecklingen mot det håll jag tycker är viktig.

Minskat behov av sjukhusvård

Trenden med ett ökat flöde av hälso- och sjukvård från slutenvård till primärvård, kommunal vård, innebär även en ökad vårdtyngd och ett ökat behov av mer avancerad vård i kommunerna. I dag faller många patienter mellan stolarna och får inte den vård och omsorg de behöver. Det krävs därför nya arbetssätt och strukturer för att möta framtidens utmaningar. Eva Nilsson Bågenholm lyfter fram satsningen på en sammanhållen vård i Västra Skaraborg där samverkan mellan primärvård, sjukhusvård och kommunal vård har stärkts för att ge de mest sjuka äldre med stora vårdbehov en god och säker vård. Modellen innebär en gemensam ledning där sjukhus, kommuner och primärvård ingår i så kallade operativa ledningsgrupper.

Mobila team för närvård

Genom att bland annat att införa koordinatorer, ett mobilt närsjukvårdsteam, mobilt palliativt team samt mobila hemsjukvårdsläkare, har man lyckats minska behovet av vård på sjukhus för bland annat äldre. – Man har lyckats minska inneliggande vård med 85 till 90 procent. Det är ett väldigt bra exempel på hur man lyckats samordna vården för patientens bästa. Dessutom är det kostnadseffektivt. Det är visat att det går att skapa en modell där äldre får bättre hjälp och stöd än på sjukhus, säger Eva Nilsson Bågenholm. Modellen med mobil närvård sprider sig nu i hela Sverige. I Västra Götaland finns det nu ett politiskt beslut på att modellen ska införas i för att utveckla vård och omsorg till personer med omfattande behov. Det finns flera faktorer som driver på utvecklingen mot att alltmer av vården flyttar ut från sjukhusen. Det finns starka ekonomiska skäl. Men också ett tryck från patienter samt en teknisk utveckling som driver på nytänkande och som kommer att förändra arbetssätten och strukturerna i vården, menar Eva Nilsson Bågenholm.

Otålighet stark drivkraft

Det är hemmen som är platsen i framtidens hälso- och sjukvård. Det menar Anders Lönnberg, nationell samordnare inom Life Science. Han har identifierat fem prioriterade områden där bland annat digitalisering förutspås kunna förändra vårdlogistiken. Nya innovationer med ny teknik och nya behandlingar kommer att flytta över mycket av det som görs i vården i dag till hemmen. I rapporten ”När vården blir IT”, utgiven av Institutet för framtidsstudier, beskrivs en utveckling som drivs på av en otålighet, hos såväl vårdens anställda som hos dagens patienter. Otåligheten tvingar fram förändrade processer, menar rapportskrivarna. En ganska stor del av arbetet som idag sker vid vårdcentraler, kommer i allt högre grad att göras i hemmet av patienterna själva med hjälp av smart teknik. Med rätt stöd och utrustning kan patienter exempelvis göra egentester och sköta mycket av den provtagning som idag görs på vårdcentralen. Genom att använda mikrolabb i hemmet (som redan är godkända i USA) eller på äldreboenden kan man regelbundet mäta viktiga värden och anpassa doseringen efter dessa värden, istället för att använda generiska doser. I rapporten tecknas ett framtidsscenario där vården har en så kallad hälsosimulator till sin hjälp. Hälsosimulatorn, som sammanställer all tillgänglig information om patienten, under förutsättning att patienten lämnat sitt medgivande, föreslår olika typer av medicinering eller annan behandling om det visar sig att gränser överskrids. En uppenbar fördel med hälsosimulatorn, menar rapportskrivarna, är att den väldigt snabbt kan ta till sig nya rön.

Patienter med kronisk cancer

Nätverket mot cancer är en intressepolitisk organisation som består av cancerprofilerade patientorganisationer i Sverige. Den lyfter frågan om hur vården ska organiseras utifrån patienters behov. Cirka en halv miljon människor i Sverige har någon gång fått en cancerdiagnos och antalet växer. Mer än 60 procent överlever och med nya effektiva läkemedel, har det blivit möjligt att leva hemma längre med god livskvalitet. Istället för bot eller död, blir cancer för många en kronisk sjukdom. Framtidens cancervård innebär att patienter behöver en fast vårdkontakt både i specialistvården och primärvården. Det behövs även en tydlig vårdplanering och kommunikation, men också en smidig process genom vårdsystemet. Det krävs även utbildning både av patienter och personal, samt en noggrann uppföljning för att tidigt kunna rätta till det som inte fungerar, menar nätverkets ordförande Katarina Johansson. Men hur ska landsting och regioner organisera hälso- och sjukvården för att möta framtidens behov och utmaningar?

Skruva om systemet

Hela det svenska hälso- och sjukvårdssystemet behöver skruvas om. Det menar Göran Stiernstedt, nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Det står klart, menar han, att Sverige fortfarande har ett sjukhusfixerat system och en primärvård som är underfinansierad och underdimensionerad (vilket inte minst Sveriges Läkarförbund också visat i sina rapporter). Utredningen bekräftar bilden av att Sverige har en exceptionellt låg andel allmänläkare per 1000 invånare. I Nederländerna är andelen allmänläkare 43 procent, i Finland 33 procent, i Storbritannien 30 procent och i Sverige 17 procent. Under lång tid har de politiska slagorden om att primärvården ska vara basen i svensk hälso- och sjukvård inte satt några tydliga spår. – Vi har roat oss med att noggrant läsa hälso- och sjukvårdslagen och blev rätt tagna då vi insåg att man utgår från sjukhusen och definierar primärvård som det som sjukhusen inte kan göra. Lagen behöver ändras så att primärvården blir basen i vården, vilket den inte är idag. Vi vill också att staten lagstiftar om primärvårdens uppdrag, säger Göran Stiernstedt. Framtidens hälso- och sjukvård öppnar för mer öppenvård och mer avancerad vård i hemmet. Ska Sverige klara av de utmaningar som följer krävs en omvridning från ett sjukhustungt system. Här har Sverige en mycket större utmaning än många andra länder, menar Göran Stiernstedt, som i januari 2016 lämnar över utredningens förslag till regeringen.

Bilder

Avancerad vård i  hemmet. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved) Eva Nilsson Bågenholm. Foto Håkan Flank (omfattas inte av CC. All rights reserved) Katarina Johansson, ordförande i Nätverket mot cancer. Foto LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0). Göran Stiernstedt. Foto LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0).