Regionerna väntas gå med ett samlat underskott på 20 miljarder kronor i år.
Totalt beräknas regionsektorn gå med omkring 20 miljarder kronor i underskott i år och med lika mycket nästa år, dock med stor osäkerhet kring nivån på statsbidrag.
Branschorganisationen SKR, Sveriges kommuner och regioner, trodde så sent som i våras att årets samlade underskott skulle stanna vid 14 miljarder kronor.
– Så 20 miljarder är bra mycket sämre – det är jättesvagt och jämfört med kommunerna drabbas regionerna mycket hårdare av lågkonjunkturen, säger Annika Wallenskog, som i fredags presenterade SKR:s skatteunderlagsprognos.
Dramatisk omsvängning
För regionerna handlar det om en dramatisk omsvängning efter pandemiårens goda resultat på exempelvis plus 22 miljarder kronor för 2021.
För 2023 räknar endast fyra regioner – Stockholm, Halland, Kronoberg och Gotland – med plus för verksamheten och med finansiella poster medräknade så väntas minusresultat för samtliga regioner.
Sörmland och Örebro har prognoser om de största underskotten med hänsyn till befolkningsmängd – över 3 000 kronor per invånare.
Relativt höga skatteintäkter hjälper till att dämpa det ekonomiska fallet för regionerna. Men som en del av en ekvation med högre pensionskostnader och högre räntor blir det ändå ett minusnetto i år och nästa år.
– För 2023 ger de här delarna lite bättre förutsättningar för både regioner och kommuner. Sedan går det åt olika håll där kommunerna gynnas och regionerna går back. Det är lite märkligt, men också en effekt av att regionerna har högre pensionskostnader med många högavlönade, säger Annika Wallenskog.
Inflationen dröjer sig kvar
SKR räknar med att inflationen är på väg ner men där den högre nivån är ”mer seglivad” än förväntat.
Den relativt starka arbetsmarknaden och svaga kronan kommer förmodligen att styra Riksbanken mot ytterligare räntehöjningar som håller uppe inflationen, tror SKR.
Sedan i våras har SKR vädjat till regeringen om besked för nästa års statsbidrag. Annika Wallenskog menar att bristen på besked gett negativa effekter.
– Jag är orolig för att om pengar kastas in i ett sent skede, när alla genomfört effektiviseringar och besparingar, så går det bara in och stärker resultatet.
– Jag tror att många kommuner och regioner agerat utifrån att det inte kommer att komma särskilt mycket. Man jobbar på och det tror jag är rätt sätt att göra, säger Annika Wallenskog, som upprepar SKR-kravet om bättre, långsiktiga planeringsförutsättningar och färre riktade statsbidrag.
Finansministern: Lämnar inte välfärden i sticket
Förra veckan presenterade regeringen en prognos över den ekonomiska utvecklingen med bedömning om ett reformutrymme på 40 miljarder kronor för den kommande höstbudgeten.
Finansminister Elisabeth Svantesson lyfte vid en pressträff fram stöd till hushåll och välfärd som en av tre prioriterade huvudinriktningar för budgeten. Samtidigt ska det förenas med inriktningen att uthållig inflationsbekämpning kräver återhållsamhet.
– Kostnaderna drivs upp för kommuner och regioner med höginflation och det gäller särskilt för nästa år. Vi vet att välfärden är hårt ansträngd. Vårt besked är att vi inte kommer att lämna välfärdens verksamheter i sticket, säger Elisabeth Svantesson.