Förekomsten av obesitas hos barn ökar och i en gemensam myndighetsrapport föreslås en rad åtgärder för mer hälsosamma matvanor.

De gemensamma förslagen i en rapport från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket går nu vidare till regeringen för bedömning och eventuella åtgärder.

Myndigheterna lyfter fram en bekymmersam utveckling, där andelen barn i åldern 4-5 år med övervikt eller obesitas ökat till 13 procent och där motsvarande andel i ålder 11-15 år är 16 procent som självrapporterad vikt (vilket troligen underskattar den faktiska förekomsten).

Olivia Wigzell
Olivia Wigzell

– Allt fler barn och unga har övervikt eller obesitas, och matvanorna är en bidragande faktor. Matvanorna kan även bidra till insjuknande i diabetes typ 2, frätskador på tänder och minskat psykiskt välbefinnande. Hälsoproblem i barndomen kan kvarstå i vuxen ålder. Det är viktigt att främja goda matvanor för barn, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell i en kommentar.

Elsa Nilsson, som varit projektledare på Folkhälsomyndigheten för arbetet med rapporten, kommenterar:

– Det är inte lätt för barn och unga att äta hälsosamt dagens samhälle. Problemet är komplext och det är många aktörer som behöver bidra till att lösa problemet. Hela samhället behöver främja en hälsosammare livsmedelskonsumtion.

Mål för hälsosam mat

Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten manar regeringen att anta ett flertal mål för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion.

Bland dessa återfinns ökad konsumtion av bland annat grönsaker och frukt med 50 procent till 2035 och minskad konsumtion av kött med 30 procent fram till 2035.

Myndigheterna föreslår vidare att en begränsning av den marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som exponeras för barn och unga. Det blir nu upp regeringen att ta ställning till en eventuell utredning som kan bana väg för någon form av reklamförbud.

Elsa Nilsson
Elsa Nilsson

Elsa Nilsson betonar betydelsen av en reglering av marknadsföring i alla kanaler – både fysiska miljöer och sociala medier.

En utredning ska fokusera på juridiska och avgränsningsmässiga svårigheter och där Folkhälsomyndigheten ser pågående lagstiftningsarbete på området i Norge som viktig inspiration.

Kompetenscenter – inte sockerskatt

Ett av myndighetsförslagen är också att inrätta ett nationellt kompetenscenter med ansvar för att bevaka barns ”matmiljö” och dess påverkan på konsumtion.

Men däremot avstår man från förslag om ökad beskattning av onyttig mat – populärt kallad sockerskatt.

– Den evidens som finns rör framför allt den vuxna befolkningen kring sockerskatt. Regeringsuppdraget var att föreslå insatser som skulle rikta sig specifikt mot barns konsumtion. Prispåverkande åtgärder skulle träffa hela befolkningen. WHO rekommenderar stater att utreda skatter, men som åtgärd för hela befolkningen, inte enbart barn, säger Elsa Nilsson.

Utredningen har även tittat på den nordamerikanska lösningen med förbudszoner – zoning laws –  för att exempelvis begränsa snabbmatsrestauranger i närheten av skolor.

– Vi föreslår att pröva insatser som liknar zoning laws på lokal nivå och följa effekterna med stöd av det nationella kompetenscentret som föreslås. Det är ett område under utveckling, och fortfarande mycket som vi inte vet. Att utveckla kunskapen tillsammans är en bra väg framåt, säger Elsa Nilsson.

Bra, tycker Cancerfonden

Rapporten får i huvudsak beröm av Cancerfonden, som ökat sitt fokus på att förebygga barnobesitas med dess koppling till ohälsa som vuxen.

De nordiska cancerorganisationerna presenterade en gemensam handlingsplan i höstas.

Lisa Klefbom
Lisa Klefbom

– Helheten i det som föreslås är väldigt positiv och framför allt att äntligen begränsa marknadsföring av ohälsosam mat som riktar sig mot barn och unga. Det är på tiden att barn och ungas matmiljö ses över – precis det som myndighetsrapporten lyfter, säger Lisa Klefbom, intressepolitisk expert på Cancerfonden.

Hon tillägger:

– Vi vet att 16 000 cancerfall kan förebyggas varje år och där ohälsosamma matvanor och obesitas är de riskfaktorer som ökar mest. Ser vi till forskningen så är det klarlagt att en av de viktigaste förebyggande åtgärderna är att begränsa marknadsföringen.

– Nu blir det viktigt att regeringen lyssnar till myndigheterna och tillsätter en utredning som ser över hur vi kan begränsa det som barn och unga exponeras för och då att marknadsföring av ohälsosam mat begränsas i alla kanaler, även digitala sådana.