För drygt tio år sedan föreslogs i en rapport, den så kallade Fraunhofer Study, ett mer effektivt system för att upptäcka och förhindra biverkningar av läkemedel i EU. Förslagen ledde vidare till en ny EU-lagstiftning om farmakovigilans, det vill säga den vetenskap och de åtgärder som syftar till upptäcka, åtgärda och förhindra biverkningar av läkemedel.

När läkemedel godkänns är informationen om eventuella biverkningar begränsade och kommer från de kliniska prövningar som ligger till grund för godkännandet. Därför är det viktigt med ett väl fungerande system för inrapportering och bedömning av misstänkta biverkningar när ett nytt läkemedel börjat användas brett i sjukvården efter godkännandet.

Inom EES, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, det vill säga EU plus Norge, Liechtenstein och Island, trädde en ny lagstiftning i kraft i juli 2012 som reglerar rapportering och hantering av misstänkta biverkningar av läkemedel. Bestämmelserna gäller både centralt godkända läkemedel av EU:s läkemedelsmyndighet EMA och nationellt godkända läkemedel av enskilda länders myndigheter.

Ny kommitté för riskhantering

Samtidigt bildades en ny vetenskaplig kommitté, PRAC, Pharmacovigilance Risk Assessment Committee, med ansvar för att hantera alla former av risker i människors användning av läkemedel. I kommittén sitter utöver experter inom läkemedelssäkerhet även representanter för hälso- och sjukvårdspersonal och patienter.

Under 2012 anmäldes 240 000 misstänkta fall av läkemedelsbiverkningar inom EES. Antalet steg till 290 000 fall under 2014, varav en dominerande andel anmälningar kom från hälso- och sjukvårdspersonal. Men patienter stod för den relativt största ökningen, även om det var från lägre nivå. 2012 gjordes drygt 18 000 anmälningar av patienter. År 2014 steg antalet till drygt 33 000 anmälningar.

Av samtliga anmälningar år 2012 handlade 4 500 om felaktig läkemedelshantering. 2014 hade antalet ökat till 7 000.

Nationellt och centralt

De nationella myndigheterna samlar in anmälningarna i medlemsländerna. Anmälningar som handlar om allvarliga biverkningar ska skickas vidare till en databas, EudraVigilance, som drivs av EMA. Med allvarliga biverkningar menas sådana som leder till livshotande tillstånd eller dödsfall. Vidare ingår biverkningar som leder till inläggning på sjukhus eller förlängd sjukhusvistelse, bestående eller påtaglig funktionsnedsättning eller fosterskador.

EU sätter spelreglerna för läkemedelssäkerhet och biverkningshantering men arbetet görs huvudsakligen ute i medlemsländerna. Experter på de nationella myndigheterna analyserar data när en säkerhetsfråga är aktuell även på europanivå. De nationella myndigheterna har även en central roll för att utforma information om läkemedels säkerhet till sjukvården, patienter och allmänheten.

Utreder misstänkta risker

Medlemsländerna och EMA samarbetar för att upptäcka och utreda så kallade signaler, i detta sammanhang avses information om nya eller förändrade misstänkta säkerhetsrisker för ett läkemedel. Från juli 2012 till slutet av 2014 utvärderades närmare 200 sådana signaler av PRAC. Ungefär hälften av dem ledde till förändringar i produktinformationen. I ytterligare en fjärdedel ledde arbetet till andra åtgärder, till exempel om kortare tidsintervall för publicering av säkerhetsrapporter.

Allt oftare hanteras läkemedels säkerhet proaktivt med så kallade riskhanteringsplaner. Där noteras både kända och potentiella risker hos marknadsförda läkemedel. Där finns också detaljerade beskrivningar för hur läkemedlets säkerhet ska följas upp och vad som ska göras för att ta fram fakta när sådana saknas. Ett vanligt inslag kan vara att det krävs ett utbildningsmaterial för läkare och sjuksköterskor.

PRAC utvärderar numera cirka 600 riskhanteringsplaner för centralt godkända läkemedel varje år. Under perioden juli 2012 till utgången av 2014 skickades runt 20 000 sådana planer för nationellt godkända läkemedel till medlemsstaternas nationella läkemedelsmyndigheter.

Studier efter godkännandet

PRAC engageras också i diskussioner om upplägget för säkerhetsstudier (PASS, Post Authorisation Safety Study) på centralt godkända läkemedel som ålagts företagen. Mellan juli 2012 och utgången av 2014 skedde det 38 gånger. I två fall begärde PRAC förslag om ett annat upplägg. Arbetet med dessa säkerhetsstudier ökar och under 2014 svarade de för en tiondel av de ärenden PRAC hanterade.

Förnyade bedömningar av balansen mellan ett läkemedels risk och nytta görs med en så kallad PSUR, periodisk säkerhetsuppdateringsrapport. Medlemsländerna har utvärderat mer än 12 000 sådana rapporter för nationella godkända läkemedel och PRAC har slutfört granskning av mer än 900 för centralt godkända läkemedel.

Gemensam vetenskaplig bedömning

Så kallade referrals, på formell svenska hänskjutningsärenden, är Europaövergripande genomgångar av säkerhet och risk/nytta-balansen hos ett enstaka eller en klass av läkemedel. Proceduren syftar till att få en gemensam vetenskaplig bedömning som gäller i hela EES. Från juli 2012 till utgången av 2014 har PRAC fått 31 sådana ärenden. Nio av dem gällde centralt godkända läkemedel.

Ett exempel på ett sådant ärende gäller läkemedelssubstansen valproat, som länge använts mot epilepsi och bipolär sjukdom. Det är känt att substansen ökar risken för fosterskador och kan försena barns utveckling. I oktober 2013 begärde Storbritannien en granskning utifrån nya rön från studier om misstanke om att effekter på barns utveckling, och även autism, kan bli långvariga.

PRAC rekommenderade efter sin granskning att varningstexter i produktinformationen skulle skärpas så att sjukvårdspersonal och patienter skulle vara medvetna om riskerna och att valproat bara användes när det ansågs nödvändigt. Eftersom läkemedel med valproat har godkänts nationellt skickades rekommendationer om skärpt information till medlemsländerna, där de tillämpades i enlighet med den överenskomna tidsplanen.