Gränsen för att något ska betraktas som en muta går redan vid en kopp kaffe. Mutor kan börja med en liten gåva som efterhand ersätts av större gåvor. Det anser Helena Sundén, nytillträdd generalsekreterare vid Institutet mot mutor, som vill ha en ökad debatt om mutor i arbetslivet. Institutet mot mutor, IMM, grundades 1923 och har till uppgift att höja den etiska nivån i företag, organisationer och myndigheter genom att informera om lagstiftning och rättspraxis när det gäller mutor och korruption. Enligt Helena Sundén, som tillträdde posten som generalsekreterare vid IMM i mars 2013, finns det ett relativt tydligt juridiskt regelverk på området, men samtidigt finns det också ett stort utrymme för tolkningar, exempelvis när det gäller vad som är att betrakta som muta. – Bedömningar i domstol styrs av hur den aktuella situationen ser ut. Därför är det viktigt att det finns riktlinjer i olika branscher, alla ska veta var gränserna går. Finns det minsta tvivel så ska det alltid vara möjligt att ställa frågan, och även höja rösten när man ser ett beteende som närmar sig gråzoner för vad som kan betraktas som en muta, säger Helena Sundén.

Affärsetik och antikorruption

Helena Sundén
Helena Sundén
Helena Sundén är jurist och innan hon tog jobbet som generalsekreterare vid IMM arbetade hon som VD för en konsultverksamhet specialiserad på affärsetik och anti-korruption. Hon har arbetat med förebyggande, upptäckande och utredningar av misstänkta korruptionsfall, både nationellt och internationellt. Det har hon stor nytta av i sin nya roll som sträcker sig över olika branscher i hela näringslivet, men också över offentliga verksamheter landsting och kommuner. Under tiden som hon studerade till jurist arbetade hon fem år i den palliativa vården. Hon anser vården har alldeles speciella spelregler och en problematik som gör medvetandet om mutor och korruption extra viktigt. Inte minst betonar hon att vården har ett skyddsintresse, eftersom man tar hand om människor som är i en beroendeställning och att det där kan uppstå svåra situationer.

Särskilt viktigt för vården att uppmärksamma

Hon nämner bland annat problematiken när exempelvis en äldre person vill testamentera sitt arv till någon i vårdpersonalen, eller när anhöriga vill ge bort en gåva som tack för god vård. – Den här typen av gåvor får vårdpersonal inte ta emot och det beror på att man har ett förtroendeuppdrag, som inte ska vara möjligt att påverka. Ser man strikt till regelverket ska man som vårdpersonal inte ta emot någonting, vare sig från en patient eller en leverantör, säger Helena Sundén.

Frikostiga middagar försvann efter het debatt

Alla branscher har sina regelverk som man behöver följa när det gäller korruption och mutor. Regelverken ser olika ut från bransch till bransch. När det gäller vården berättar Helena Sundén att regelverket är förhållandevis tydlig, även om den inte reglerar allt i detalj. Dessutom finns många rättsfall på området. Runt millennieskiftet pågick en intensiv debatt om vårdens kontakter med läkemedelsindustrin, vilket resulterade i en etiköverenskommelse mellan läkemedelsindustrin och vårdgivarna, där det tydligt angavs vad som är tillåtet och inte. Helena Sundén berättar att de stora vinsterna med detta framför allt var att det blev klart hur relationerna mellan vården och industrin skulle se ut, men också att problemet med frikostiga middagar, resor och annat i princip försvann. Hon poängterar att överenskommelsen nu är under revidering och att det kan bli så att även gåvor till vårdpersonal i form av reklamprodukter kommer att fasas ut.

Viktigt behålla förtroendet

– Det viktiga för att behålla förtroendet är att man undviker att dra på sig misstankar om mutor eller korruption, säger Helena Sundén. När det gäller arbetet i IMM är det för närvarande bråda dagar. Utöver att man precis har tagit fram boken Farliga Förmåner, som innehåller information om korruptionsbrott och ger vägledning i det regelverk som finns på området, kommer man att starta IMMs Etiknämnd, den 19 september 2013. Till Etiknämnden kommer företag, myndigheter och organisationer att kunna vända sig för att få råd om mutor och korruption. Helena Sundén berättar att man till nämnden bland annat kommer att knyta jurister men också personer som har erfarenhet av dessa frågor från olika håll i samhället, exempelvis från vården. Är du själv helt omutbar, eller finns det tillfällen då du faktiskt kan ta emot en gåva från en kund eller leverantör, som en trevlig gest? – Jag har ett antal olika pennor på mitt skrivbord och jag kan också ta emot en kopp kaffe när någon bjuder. Men principen är dock nolltolerans. Det finns inga gratisluncher. Betalar man inte maten själv, så har den ett annat pris. Det som är så förrädiskt med mutor är att de inledningsvis oftast kommer i form av en liten trevlig gåva. Men i takt med att gåvorna blir större växer de till ett problem, säger Helena Sundén.

Institutet Mot Mutor, IMM

IMM, är en ideell näringslivsorganisation som inrättades 1923. Institutets uppgift är:
  • Att verka för god sed för beslutspåverkan inom näringslivet liksom samhället i övrigt.
  • Att söka motverka användningen av mutor och andra otillbörliga förmåner som medel för sådan påverkan.
Tyngdpunkten i verksamheten ligger på information till företag, näringslivets organisationer, myndigheter och massmedier om kontakt- och relationsfrämjande förmåner, inbegripet gällande lagstiftning och rättspraxis beträffande korruptiv marknadsföring och mutbrott. Huvudmän för IMM är:
  • Stockholms Handelskammare
  • Svensk Handel
  • Svenskt Näringsliv
  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • LIF – de forskande läkemedelsföretagen
Källa: IMM

Bilder

Möte i vården. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved) Helena Sundén. Foto: Björn Leijon (omfattas inte av CC. All rights reserved)