Snabbspår inom vården för patienter med diffusa symptom på cancer eller någon annan allvarlig sjukdom kortar väntetiden till diagnos. Kristianstad, Malmö och Lund är först i landet med diagnostiska centrum som gör den här sortens snabbutredningar. Centralsjukhuset i Kristianstad kan efter två år visa upp bra siffror – 80 procent av patienterna får en diagnos inom 22 dagar.
Det finns en grupp patienter som kommer till vården med oklara symptom – allt från oförklarlig trötthet och smärta till ständig feber och snabb viktnedgång. Symptom som kan tyda på en allvarlig sjukdom men inte kan kopplas till en kroppsdel eller ett organ.
Annika Bujukliev
Ångestfylld väntan kan minska
– Även om det förstås är mycket oro och ångest kring ett eventuellt cancerbesked så upplever de som kommer till oss ändå att det är skönt att få veta det de behöver så snabbt. De får träffa samma doktor hela tiden, och kan ringa upp när de behöver. Det är väldigt spännande projekt för mig, och det känns skönt att man kan underlätta för patienterna, säger Annika Bujukliev, som är sjuksköterska och projektledare för Diagnostiskt Centrum vid Centralsjukhuset i Kristianstad. Alla patienter får dock inte en cancerdiagnos. Omkring 60 procent har någon annan sjukdom, och runt 15 procent är friska efter behandling. Projektet i Kristianstad ska pågå tills man fått in 300 patienter och därefter görs en utvärdering. Men det är redan klart att DC ska permanentas efter projekttiden.Inspiration från Danmark
Inspirationen till Skånes DC kommer från Danmark där sjukvården sedan 2007 arbetat med standardiserade modeller för snabb upptäckt av cancer och andra allvarliga sjukdomar. Först ut med att starta ett diagnostiskt centrum för patienter med diffusa symptom var Regionsjukhuset i Silkeborg på Jylland 2009. Analyser visar att 15-20 procent av patienterna som remitterats till ett DC i Danmark har en tumörsjukdom. I februari förra året startade SUS – Universitetssjukhuset i Malmö och Lund – ett eget DC. Tanken var att fånga upp patienter med oklara symptom på cancer och fall där primärtumörerna inte går att hitta. Först vände man sig till akuten och de andra avdelningarna på sjukhuset, men nu är det även primärvården i olika delar av Skåne som hör av sig med remisser.
Kristina Arnljots
Vilse i vårdapparaten
– Det är en grupp patienter som hamnar vilse i vårdapparaten, det kan finnas en tumörmisstanke men man hittar inte något säkert. Vi såg att det fanns behov av att skapa en struktur för dem, säger Kristina Arnljots, överläkare på SUS och projektledare för det diagnostiska centrat. Eftersom inriktningen på SUS diagnostiska centrum är att hitta patienter där cancermisstanken är stor, blir också sådana diagnoser vanligare här än i Kristianstad. Omkring 70 procent av de strax över 200 patienterna vid SUS DC får en cancerdiagnos, och av dem har 26 procent ingen känd primärtumör. Det innebär att sjukdomen ibland är så långt gången att den palliativa vården också blir en viktig del av DC:s verksamhet. Efter ett knappt år har projektet på SUS nått nästan lika bra resultat som sin motsvarighet i Kristianstad när det gäller snabbheten i utredning och diagnoser, och verksamheten fortsätter under 2015. Kristina Arnljots hoppas på fler vårdplatser för diagnostiskt centrum, ett mer strukturerat samarbete med primärvården och ett utökat samarbete med invärtesmedicin.Jobba över klinikgränserna
– Det skulle vara ett dröm-DC. Då skulle vi fånga upp patienterna ännu tidigare, och även personer som har andra allvarliga sjukdomar. Vi måste öppna upp oss mer och jobba över klinikgränserna för att hjälpa patienten, säger Kristina Arnljots.
Johan Cosmo
Fakta/Diagnostiskt Centrum
I utredningen om en svensk nationell cancerstrategi från 2009 stod det klart att långa väntetider i kombination med vårdens organisation skapade stor oro och ångest hos patienterna. Med det i åtanke och framgången för den danska modellen med snabbutredningar som bakgrund sökte RCC Syd 2011 statsbidrag för att starta ett eller flera diagnostiska centrum i Skåne. 2012 blev det verklighet i Kristianstad, och i februari 2014 satte även SUS igång ett centrum. Målgruppen är patienter över 18 år där läkaren misstänker att det kan finnas en allvarlig sjukdom bakom symptom som inte kan härledas till något organ eller kroppsdel. DC i Kristianstad bedriver en modell som liknar den danska i Silkeborg, medan DC på SUS har en delvis annan inriktning. Vid CSK i Kristianstad tar man emot remisser från primärvården, medan SUS i Malmö och Lund tar emot remisser från övriga avdelningar på sjukhuset samt primärvården. Statistiken visar att både Centralsjukhuset och SUS har kommit en bra bit på vägen mot målet. I Kristianstad får 80 procent av patienterna en diagnos inom 22 dagar, och på SUS är motsvarigheten 77 procent inom 28 dagar. CSK har tagit emot cirka 200 patienter sedan starten för två år sedan och SUS har nått upp till ungefär 220 – varav 30 procent från primärvården. Under 2015 dyker modellen med diagnostiska centrum upp på fler sjukhus i Skåne. I januari i år gav Region Skåne sina tre förvaltningar i uppdrag att skapa fler diagnostiska centrum, och 55 miljoner kronor finns för att utveckla cancersjukvården.