Vaccinsamordnare Richard Bergström, som presenterade ett delbetänkande vid en pressträff, ser framför sig en årlig vaccination mot covid-19, möjligen från 2023.
Det framkom när Richard Bergström presenterade delbetänkandet ”Sveriges tillgång till vaccin mot covid-19 – framgång genom samarbete och helgardering” vid en pressträff med socialminister Lena Hallengren.
Richard Bergström summerade arbetet med vaccinstrategier fram till nu och blickade även framåt. Han har god förhoppning om att gå över i en ny fas med längre intervaller och inte ”vaccinera alla hela tiden”.
– Jag hoppas att vi kan rulla över i en årlig verksamhet – lite som influensavaccinationerna, att varje år ta en dos. Förhoppningsvis kan det vara ett kombinerat vaccin – covid-19 med skydd mot senaste varianten som förekommer, influensa, RS-virus och varför inte vanlig förkylning.
– Till hösten 2022 tror jag inte det kommer att gå, men däremot till 2023 så finns möjligheter och ett land, Storbritannien, har ju skrivit avtal med Moderna om ett kombinerat vaccin, sade Richard Bergström.
Uppdaterade vacciner
Han lyfte även fram utsikterna med ett uppdaterat vaccin mot omikronvarianten och att Sverige i likhet med övriga EU står väl rustat genom att använda mRNA-vaccin som huvudvaccin (Pfizer/BioNTech och Moderna).
– Det är en vaccinteknologi som lämpar sig väl för att uppdatera och där det tar i princip bara tre månader att få nya doser.
– Pfizer/ BioNTech berättade för några dagar sedan att det startat sina kliniska prövningar för ett specifikt omikronvaccin. Det tar kanske 6-8 veckor att köra den studien och följt av godkännande från Europeiska läkemedelsverket kan vi få doserna.
Sverige har genom avtal säkrat att kunna ge ett uppdaterat vaccinet till alla svenskar inom en fyramånadersperiod. Men om det sedan ska genomföras under sommaren blir en senare bedömningsfråga utifrån att det kan finnas skäl att avvakta med den lägre smittspridning som setts under pandemin sommartid.
Gardering en framgångsfaktor
Just det faktum att EU ”garderade” med att säkra leveranser av olika plattformar för vacciner beskrevs av Richard Bergström som en framgångsfaktor. Han påminde om att mRNA-vaccin sågs inte som ett förstahandsval initialt under pandemin.
– Vi satsade på fyra teknologier och från början sågs det som säkrast med helvirusvaccin som exempelvis Kina tagit fram men som ännu inte godkänts i EU. mRNA sågs som den mest äventyrliga vaccinteknologin. Många sa: det där kommer aldrig att gå, det där ska vi inte ha.
– Vi ville inte välja bort någonting som skulle kunna visa sig vara bäst. Nu är Pfizer och Moderna våra två stora vaccin och kommer att fortsätta vara så. Vi får Novavax och vi får andra som komplement, men vi har mRNA-vaccin som huvudvaccin och de ger nästan ett 100-procentigt skydd mot svår sjukdom och död, sade Richard Bergström.
Han betonade även flexibilitet och solidaritet som bärande delar i den EU-strategi som målades i framgångens färger.
Förmågan att styra om leveranser inom EU utifrån efterfrågan har fungerat väl och unionen har också varit generös i sitt stöd till det globala vaccinsamarbetet Covax genom att donera och exportera vaccin.
EU-samarbetet avgörande
Socialminister Lena Hallengren stämde in i EU-hyllningen när delbetänkandet togs emot.
– EU-samarbetet med gemensam upphandling har varit avgörande för att säkra tillgången till vaccin. Det finns ingenting som tyder på att Sverige skulle ha lyckats lika bra på egen hand eller fått tillgång till vaccin snabbare genom att stå utanför de EU-gemensamma upphandlingarna, sade Lena Hallengren.
I redovisningen till regeringen görs en bedömning att Sverige genom avtal säkrat tillgången till vaccin mot covid-19 till och med 2023 och att det täcker även täcker in leveranser av uppdaterade vacciner för att möta nya virusvarianter och pediatriska vaccin för barn ner till fem år.
Lena Hallengren lyfte fram att drygt 44 procent av befolkningen (över 18 år) är vaccinerade med tre doser, men uttryckte visst bekymmer över spridningen mellan regioner. Högst vaccinationstäckning har Region Kalmar med 50 procent, lägst Region Stockholm med 31 procent.
– Det är viktigt att regionerna lär av varandra för att minska skillnaderna och åstadkomma en vaccinationstäckning som både är hög och jämnt fördelad i Sverige.