Sverige kan redovisa högst vårdkvalitet och har den mest effektiva vården, räknat som hur mycket kvalitet man får för de resurser som läggs på sjukvården. Det framgår av en rapport som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL som presenterades vid ett seminarium den 15 juni 2015. I jämförelsen ingick 16 länder som alla finns i den rika delen av världen.
SKL har presenterat liknande internationella jämförelser två gånger tidigare: år 2005 och 2008. Slutsatsen 2008 var att Sverige hamnade i topp när det gäller vårdkvalitet och på tredje plats, efter Finland och Spanien, i effektivitet. Finland hade då sämre resultat men eftersom man lade relativt lite resurser på sjukvård fick man ut mest värde för pengarna.
I årets jämförelse ingår 13 indikatorer. Bland dem finns dödlighet upp till 30 dagar efter en hjärtinfarkt eller en stroke, överlevnad i fem år efter en bröstcancer- eller tarmcancerdiagnos, dödlighet hos nyfödda, andel i befolkningen med förhöjt blodsocker eller blodtryck, användning av antibiotika och andelen barn som vaccinerats mot mässling, difteri, stelkramp och kikhosta.
Fokus på resultat, inte system
Man har inte bedömt olika slags sjukvårdssystem utan enbart sjukvårdens resultat.
– Vi betraktar varje lands sjukvårdssystem som en svart låda och så tittar vi på vilka effekter man får ut av sitt system. Det är inte möjligt att värdera de olika systemen och den vägen komma fram till vilka sjukvårdssystem som fungerar väl, sade Roger Molin, analytiker vid avdelningen för ekonomi och styrning på SKL som tillsammans med kollegan Mattias Lundbäck tagit fram rapporten.
Rapporten innehåller inte aspekter som annars är vanliga i internationella jämförelser som exempelvis tillgänglighet, förtroende för vården, patienters och personalens åsikter. Inte heller indikatorer om undvikbara vårdskador eller jämlik vård ingår.
– Vi hade gärna tagit med sådana indikatorer, men har inte kunnat hitta jämförbara uppgifter om länderna. Andra undersökningar använder till exempel egna enkäter för att fånga in de aspekterna och de placerar Sverige längre ner i sina jämförelser, sade Roger Molin.
Öppna jämförelser förbättrar vården
Vid seminariet medverkade också Anders Henriksson (S), förste vice ordförande i SKL och landstingsstyrelsens ordförande i Landstinget i Kalmar län. Han menade att öppna jämförelser som svensk sjukvård gjort i snart ett decennium är mycket viktiga.
– De ger oss dels möjligheter att jämföra oss själva över tid, dels med andra över tid. Det blir en drivkraft för att hela tiden förbättra vårdens innehåll. Den internationella jämförelsen visar att den svenska modellen med ett starkt regionalt och lokalt självstyre, solidarisk finansiering och vård utifrån behov står sig mycket stark när det gäller kvalitet och hushållning med resurser, sade han.
Men det finns också mycket som kan göras bättre. Jämlik vård är en stor utmaning. Beroende på utbildningsnivå, kön, socioekonomisk ställning och bakgrund behandlas patienter olika.
Använd kunskap som finns
– Därför är ojämlik vård en av våra största utmaningar framöver. En viktig del är att använda den kunskap som vi har. Vi gör inte alltid rätt från början. Arbetet med nationella riktlinjer har inte räckt till. De nationella vårdprogram vi påbörjat inom cancervården ska också byggas ut till primärvården för de långvarigt sjuka patienterna, sade Anders Henriksson.
En annan stor utmaning handlar om att åstadkomma sammanhållna vårdkedjor. Alltför ofta rapporteras om att patienter kommit i kläm mellan olika vårdnivåer. En tredje är bristande tillgänglighet.
– Vi måste gå från att tänka köer till att ge besked direkt. Jag vill se en mer personcentrerad ingång till sjukvården. Patienterna ska ges större inflytande över vården och hur den ska utvecklas. Då tror jag vi kan gå mot en vård som är fri från köer, sade han.
Bilder
Sverige ligger högst när man jämför den medicinska kvaliteten, konstaterar Roger Molin, analytiker, Sveriges Kommuner och Landsting. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0).
Anders Henriksson. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0).