Niklas Ekdal (journalist/debattör), Åsa Fahlén (ordförande i Lärarnas Riksförbund) och Martin Ingvar (professor på Karolinska Institutet).
I Diagnos Sverige ger läkare, innovatörer, journalister, forskare, inspiratörer, patienter och politiska makthavare sina perspektiv på framtidens hälsoutmaningar.
– Det är en komplex fråga som kräver en dynamisk mix av människor för att besvara, sade bokens redaktör Mats Ögren Wanger under lanseringen.
Vid boksläppet medverkade även flera av kapitelförfattarna. En av dem Martin Ingvar, professor i integrativ medicin vid Karolinska institutet. Han ställer diagnosen "dödläge" på svensk sjukvård i sitt kapitel och pekar på ett reformbehov för att "en verklig digitalisering" ska kunna ske inom vården.
– Sjukvårdspersonal är fantastiska och extremt datadrivna men de har så taskiga data att styra på. Det gör att betalningssystemen blir fel, man samverkar fel mellan professionerna, följer patientens väg genom vården fel och organiserar kvalitetsregister på ett totalt artonhundratalsvis, sa han och menade att han kunde fortsätta länge med att rada upp systemdetaljer som måste förändras för att möta framtidens behov.
Plats på scen var även civilingenjören Sara Riggare som lyfter fram den nya tidens patient i sitt kapitel. Det är en som hon benämner "spetspatient" med förmåga och vilja att ta hand om sin egen hälsa och vara delaktig i vården.
– Det största problemet jag ser är ersättningssystemet som ger betalt för att ge sjukvård – inte hälsa. Ett annat problem är att patienten ses som hjälplös och okunnig vilket inte är fallet idag. Det härstammar från en paternalistisk tid när all kunskap fanns i en bok som bara doktorn hade läst. Det är en annan värld nu, sade hon.
En del av lösningen är att sjukvården anpassar sina arbetssätt, regelverk och ersättningssystem efter det stora antalet kroniskt sjuka som vill vara delaktiga i vården, menade Sara Riggare. Hon fick medhåll från en annan författare, Julie Gerberding, ansvarig för patientfrågor på läkemedelsbolaget MSD.
– Samtidigt får vi inte överskatta patientens medicinska kunskap men vi måste respektera patientens val och prata i termer och siffror som patienten förstår och kan ta ställning till. Det är väldigt individuellt vad patienten behöver och vill ha ut av sjukvården, sa Julie Gerberding.
Skolan viktig roll
Förutom sjukvården är skolan i fokus i antologin. Här är det framförallt den psykiska ohälsan bland unga, men också den fysiska, som debatteras. Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, ägnar sitt kapitel åt "Skolans roll för en hälsofrämjande livsstil". Från scenen pratade hon om att skolan inte längre är bra på den "kompensatoriska uppgiften" som går ut på att ge alla elever - oavsett socioekonomisk bakgrund - samma förutsättningar. Något som alla medverkande var överens om.
– Skolan brister och det behöver skapas förutsättningar för en hälsofrämjande miljö i skolan. Det handlar både om hälsa i teori och praktik. Skolan behöver vara på ett sätt som stimulerar till ett hälsosam livstil, sa Åsa Fahlen som också ser stora brister i skolhälsovården som inte hinner jobba förebyggande utan endast hinner hantera akuta problem.
Martin Ingvar hade svårt att hålla sig från att även kommentera skolans systemfel som enligt honom beror på att skolans luddiga förväntningar på eleverna. En stor del av den psykiska ohälsan är förknippad med skolans otydliga krav, menade han.
– Skolan liknar en modell som användes på 50-talet för att framkalla stress hos råttor. Man vet inte vad som förväntas, inte vad man ska göra, inte på vilka kriterier man bedöms. Det enda man vet är att man måste prestera, sa Martin Ingvar.
Matens betydelse för hälsa
Ett annat tema i antologin är sundare kosthållning. Fredrika Gullfot, entreprenör och teknologie doktor i bioteknik, som skrivit kapitelet "Framtidens mat" ville rikta fokus från individnivå till samhällsnivå och gav makthavare en känga.
– Man borde gå fram mycket mer aggressivt på samhällsnivå. Varför stödja ohållbart lantbruk, ohållbar matproduktion som gör människor sjuka och förstör miljön. Man vill inte stöta sig med industrin och befintliga intressen. Det finns en dubbelmoral i samhället eftersom vi vet vad som måste göras och ändå inte gör det, sa Fredrika Gullfot.
Det huvudsakliga syftet med Diagnos Sverige är att inspirera beslutsfattare till ökat fokus på hälsofrågor. Boken har gjorts möjlig genom ekonomiskt stöd från läkemedelsföretaget MSD utan inblandning eller påverkan på det redaktionella innehållet.
– Genom att ekonomiskt stötta antologin vill vi bidra till en ambitiös och hållbar hälso- och sjukvård, där Sverige kan verka som ett föregångsland, säger Marie Ohrlander, policy- och kommunikationsdirektör, MSD.