Pandemin har förstärkt de problem som redan fanns inom hälso- och sjukvården: köer och väntetider, brist på personal och ökad ojämlikhet, skriver Socialstyrelsen i rapporten Uppdämda vårdbehov.
Det framgår av rapporten Uppdämda vårdbehov som överlämnats till regeringen.
Myndighetens granskning av hur covid-19 påverkat hälso- och sjukvården i sin helhet täcker både en analysdel och förslag till åtgärder med indelning i sex insatsområden.
Socialstyrelsens övergripande slutsats är att våg ett och två under pandemin gjort att vården saknat kapacitet inom både återhämtning för att klara det normala vårdbehovet och att ta hand om det uppdämda vårdbehovet.
De problem som är välkända sedan tidigare har förstärkts. Det handlar om köer och väntetider, brist på personal och ökad ojämlikhet.
– Personer som hade sämre hälsa innan pandemin, såsom sköra äldre personer med kroniska sjukdomar och socioekonomiskt utsatta grupper har drabbats hårt av själva viruset. I de här grupperna syns också indirekta konsekvenser i form av vård och förebyggande insatser som ställts in eller skjutits upp, säger Natalia Borg, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Färre kontroller av kroniskt sjuka
Socialstyrelsen noterar bland annat att regelbundna kontroller för kroniska sjukdomar som astma, diabetes och KOL minskat kraftigt.
Antalet demensutredningar har också minskat och inom barnpsykiatrin sjönk antalet bedömningar med sju procent under 2020.
Totalt bedömer myndigheten att ungefär var femte person, som upplevde ett behov av vård, avstod från att söka vård under pandemins första fas, våren 2020.
Akut vård och behandling för hjärtinfarkt och stroke avviker dock från mönstret med små skillnader i vård som utförts under pandemin jämfört med före covid-19.
Socialstyrelsen vill nu ta avstamp för att vända utvecklingen med 26 olika insatser inom 6 huvudområden. Olika åtgärder inom kompetensförsörjning, digitalisering och nära vård får stort utrymme bland förslagen.
– Nu finns en chans för vården att bygga vidare på det arbete och de satsningar som påbörjades redan före pandemin. Även om pandemin har bidragit till att accentuera problem som fanns tidigare har det också drivit fram nya arbetssätt som är viktiga att fortsätta upprätthålla, säger Sara Dahlin, projektledare på Socialstyrelsen.
Rapporten betonar bland annat vikten av att öka tempot för att stärka den nära vården, en omställning som går trögt och där svårigheterna nyligen bekräftades i en rapport från Vårdanalys.
– Det som lyfts i rapporten om behovet av omställning till nära vård handlar bland annat om det förebyggande arbetet för att undvika fördjupade hälsoklyftor, till exempel genom riktade hälsosamtal i primärvården, säger Sara Dahlin.
– Socialstyrelsen menar också att vården fortsatt behöver vara mer individanpassad exempelvis genom mobila närsjukvårdsteam som kan ta om hand om sjuka äldre i hemmet, vilket kan bidra till att minska behovet av sjukhusvård. Flera regioner har arbetat mer med detta under pandemin och lyft fram att samarbetet med kommunerna förbättrats.
Vill se ökad digitalisering
Socialstyrelsen vill vidare se ökad digitalisering för att effektivisera vården. Specialistvården föreslås bli mer tillgänglig med hjälp av direktkonsultation där patienten via videokonferens från sin vårdcentral kan få direktkontakt med specialistläkare.
Egenmonitorering som gör det möjligt att följa värden för kroniskt sjuka patienter från deras hem lyfts också fram som en effektiv insats.
I ett räkneexempel beräknar Socialstyrelsen att egenmonitorering för 70 procent av de 250 000 hjärtsviktspatienter som finns i Sverige har en potential att minska behovet av slutenvård med 44 procent, vilket skulle frigöra nästan 200 vårdplatser.
– Förslagen som relaterar till nära vård som mobila team, direktkonsultation och egenmonitorering och liknande pågår redan i flera regioner i nära samarbete med kommuner för att minska inflöde och återinskrivningar i slutenvården, konstaterar Sara Dahlin.
Socialstyrelsen vill även se insatser inom kompetensförsörjning med utökning av ST-tjänster i allmänmedicin och fler utbildningsplatser för specialistsjuksköterskor.