Katarina Steen Carlsson och Bengt Jönsson
Författare till slutrapporten är Bengt Jönsson, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm och Katarina Steen Carlsson, forskningsledare vid IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi samt forskare vid Lunds Universitet.
Innan nya läkemedel godkänns och får ett pris fastställt görs en bedömning av läkemedlets värde; till stor del baserad på de omfattande kliniska prövningar som genomförts före godkännandet. I rapporten konstateras att det idag finns få data om värdet när läkemedlet används i sjukvårdens vardag eftersom många faktorer då har förändrats jämfört med de förutsättningar som gällde under utvecklingstiden.
Vi vet helt enkelt lite om vilka värden som skapas för patienten, sjukvården och samhällsekonomin. Samtidigt finns ett stort behov av sådan kunskap inte minst vid beslut om gamla läkemedel ska mönstras ut och ersättas av nya.
Skapar en osäkerhet hos alla
Rapportförfattarna konstaterar att ofullständiga bedömningar av ett nytt läkemedels värde skapar en osäkerhet hos alla parter. Det kan gälla myndighetsbeslut om såväl införande som subventionering av nya läkemedel. Denna osäkerhet kan bidra till fördröjningar i introduktionen av nya läkemedel i sjukvården. Men osäkerheten berör också företagen som måste fråga sig vilka läkemedel som efterfrågas av sjukvården och vilka priser som kommer att gälla. Ett område där detta är extra tydligt är antibiotikaområdet där få nya läkemedel introducerats under de senaste decennierna.Qaly och ökade arbetsinsatser
Värdet av ett läkemedel kan bedömas säkrare ju mer det har använts och ju mer data som samlats in och analyserats. Medicinska vinster från läkemedelsanvändningen uppstår när patienter lever längre och bättre, vilket mäts genom så kallade QALY, kvalitetsjusterade levnadsår. Lindrigare biverkningar, bättre funktion och mindre smärta hos patienten kan bidra till högre QALY. Ekonomiska vinster av läkemedelsanvändning kan vara minskade kostnader för sjukvård, sjukskrivning och förtidspensioneringar men också intäkter från ökad produktion när patienter kan arbeta mer tack vare behandlingen. Till kostnadssidan förs dels läkemedelskostnaden, dels andra samhällskostnader för exempelvis vård och omsorg på grund av längre livslängd.Tar tid innan vinster kan mätas
Innovativa läkemedel kan skapa stora vinster, men ofta tar det lång tid innan detta kan visas. Vinster kan också skapas långt efter det att patentet gått ut och priset har sjunkit till låga nivåer. Det blodfettssänkande läkemedlet simvastatin är ett sådant exempel. I en undersökning från 2012 som bland annat gjorts av Bengt Jönsson beräknades att 95 procent av det totala värdet av simvastatin skapades efter patentutgången. Den del av det sammanlagda samhällsvärdet som läkemedelsföretaget fick under en 30-årsperiod var mindre än 5 procent.Två läkemedel lika med en Öresundsbro
I sin presentation av rapporten drog Katarina Steen Carlsson en parallell till Öresundsbron. Bron har i sig inget värde utan det skapas varje gång en transport av människor och gods sker över sundet. Investeringen i bron uppgick till 20 miljarder kronor, det vill säga i samma storleksordning som utvecklingen av två nya läkemedel. I grundförutsättningen för brobygget (som genomfördes utan statlig finansiering) ingick att man skulle ha differentierade avgifter för olika slag av transporter. Åker man tåg kostar det runt 100 kronor för en person (som bakas in i biljettpriset); med personbil blir kostnaden 2-3 gånger högre. – Kanske kan man göra detsamma när det gäller läkemedel. Ofta kan nyttan, värdet, se olika ut för olika patientgrupper. Och då ska kanske priset på läkemedlen variera med användningen/nyttan för olika patienter. Man kan också tänka sig differentierade priser efter olika länders varierande betalningsförmåga. Är priset för högt har de kanske inte råd att använda de nya läkemedlen. Är det då inte bättre att priset sänks för dem så att även de kan bidra till utveckling av nya läkemedel? sade Katarina Steen Carlsson.Rapportens fem förslag
I sin slutrapport formulerar författarna Katarina Steen Carlsson och Bengt Jönsson fem förslag för att skapa bättre förutsättningar utveckling, introduktion och utvärdering av nya läkemedel.
- Sjukvården bör bättre dokumentera data från klinisk praxis som underlag för beslut om både pris och användning av nya läkemedel och andra medicinska metoder.
- Analyser av regionala skillnader bör mer baseras på individdata som gör det möjligt att studera orsaker till och konsekvenser av både under- och överkonsumtion av läkemedel och andra medicinska metoder.
- Beslut om pris och betalning bör gälla alla läkemedel oavsett om de används i primärvården eller på sjukhus. På sikt bör även diagnostiska och andra medicinska metoder omfattas av sådana beslut.
- Avskaffa priskontrollen på läkemedel och ersätt den statliga finansieringen av läkemedelsförmånen med en budget för betalning av innovativa läkemedel, diagnostik och andra behandlingar kopplad till TLV:s, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, utvärdering av kostnadseffektiviteten.
- Samordna resurser för värdering och införande av innovativa läkemedel och andra medicinska metoder på en nationell nivå och utveckla kompetensen i landstingen för utvärdering, införande och uppföljning.