Ministertätt på AMR-seminarium. Lena Hallengren, socialminister, Matilda Ernkrans, forskningsminister och Peter Eriksson, biståndsminister, deltog i diskussionen om hur hotet från antibiotikaresistens kan mötas. På bilden saknas Jennie Nilsson, landsbygdsminister. Moderator var Anders Nordström, ambassadör för global hälsa, utrikesdepartementet.

Sverige har all anledning att känna stolthet över de insatser som gjorts under decennier för att motverka AMR, men samtidigt återstår massor av arbete. Det var något av ett huvudbudskap från regeringens seminarium i veckan.

Tanken med seminariet var att ge en översikt av Sveriges samlade arbete mot AMR och diskutera med experter från myndigheter, akademi och näringsliv vad som ytterligare behöver göras. Och i linje med att AMR är ett hälsohot som spänner över olika sektorer blev också seminariet ett högnivåmöte. Det var så ministertätt att professor Otto Cars, grundare av det internationella nätverket ReAct och svensk och internationell nestor inom antibiotikaresistens, utbrast: ”det här är ju ett all time high”.

Professor Otto Cars, grundare av det internationella nätverket ReAct och svensk och internationell nestor inom antibiotikaresistens.
Professor Otto Cars, grundare av det internationella nätverket ReAct och svensk och internationell nestor inom antibiotikaresistens.

– Jag är stolt över de framgångar som gjorts, över arbetet i vardagen som vårdpersonalen utför, och att svensk expertis är väldigt högt respekterad i omvärlden. Vi har visat att det går att använda antibiotika ansvarsfullt, utan att tulla på de medicinska resultaten. Det är klart att vi kan göra ännu mer här hemma, men med den utveckling vi ser är det vårt globala arbete som ger de största effekterna, sade socialminister Lena Hallengren.

Lägst användning inom djurhållning

Landsbygdsminister Jennie Nilsson konstaterade för sin del att Sverige har EU:s lägsta användning av antibiotika inom djurhållning. Och liksom inom human-området har Sverige även på djursidan en pådrivande roll internationellt. Forskningsminister Matilda Ernkrans berättade om de forskningssatsningar regeringen nu genomför inom AMR-området.

Biståndsminister Peter Eriksson, som på grund av sjukdom även fick representera miljödepartementet, berättade om regeringens bidrag på 20 miljoner kronor till en nystartad global fond mot AMR. Syftet är att fonden ska kunna hjälpa låg- och medelinkomstländer att förverkliga nationella planer för att minska förekomsten av AMR.

Fonden har startats av de tre globala organisationerna WHO, FNs livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, och världsorganisationen för djurhälsa, OIE. Än så länge har fonden dock endast fått stöd från Nederländerna. Sverige blir det andra landet som anslår pengar. Peter Eriksson var dock inte orolig:

– Jag tror att man behöver komma över en viss tröskel. Får vi in några fler länder kan fonden sedan snabbt få större uppslutning, sade han.

Otto Cars: Vi har en jätteuppförsbacke

Vid den efterföljande paneldiskussionen med experter konstaterade Otto Cars att även om Sverige haft stora framgångar inom AMR-området har vi internationellt sett inte kommit särskilt långt.

– Vi har fortfarande en jätteuppförsbacke. Vi har bara början resan, och det är långt till ReActs vision om en värld fri från rädsla från infektioner som intekan behandlas, sade Otto Cars.

Bengt Mattson, miljöexpert på LIF
Bengt Mattson, miljöexpert på LIF

Bengt Mattson, miljöexpert på LIF – de forskande läkemedelsföretagen, lyfte fram några ytterligare insatser som Sverige kan göra för att förbättra AMR-situationen på hemmaplan, samtidigt som åtgärderna kan utgöra goda exempel för omvärlden.

– Vi har länge jobbat med att hitta nya ersättningsmodeller för antibiotika som skiljer ersättning från försäljningen. Inom kort kommer vi testa en pilot för detta i Sverige, sade han. Han påtalade också vikten av prevention och framförde att regeringen snarast bör införa de av Folkhälsomyndigheten föreslagna vaccinationsprogrammen för riskgrupper mot bland annat influensa och pneumokocker

– Ett annat exempel gäller tillverkning av antibiotika. Där har industrin ett stort ansvar. Men även den som upphandlar kan ställa rätt krav. Jag tycker att vi borde prova att införa miljöhänsyn för antibiotika inom utbytessystemet för generiska läkemedel. Idag får myndigheten TLV inte ha hänsyn till något annat än lägsta pris, sade Bengt Mattson.

Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.
Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.

Sverige bör kliva fram inom EU

Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet, pläderade för att Sverige ska ta en aktiv roll när EUs nya forskningsprogram Horizon Europe nu utformas. Han hade förhoppningen om att ett av partnerskapsprogrammen som EU bestämmer sig för ska fokusera på AMR.

– Vi vill ta rollen och leda det här stora partnerskapsprogrammet, men då måste vi få politisk tyngd. Den tydliga signalen har vi ännu inte fått från regeringen. Jag vill se ett politiskt ställningstagande om att Sverige önskar leda ett nytt program inom AMR, och att regeringen utnyttjar sina kanaler inom EU-kommissionen så att vi får den rollen, sade Jan-Ingvar Jönsson.