EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen håller sitt State of the Union-tal i EU-parlamentet.
EU har nu inrättat den nya myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser, HERA. Myndigheten – som beräknas vara i full drift i början på 2022 – ska arbeta med att förebygga och att genom underrättelseverksamhet upptäcka hälsohot. Under en hälsokris ska HERA sedan snabbt sätta in åtgärder och insatser.
EU-kommissionen har länge talat om att bygga upp en motsvarighet till amerikanska BARDA, som under pandemin bland annat skjutit till miljarder dollar för att utveckla vaccin och behandlingar mot covid-19 – och HERA är tänkt att fylla den rollen i Europa.
Under inledningen av coronapandemin uppdagades problemen med brist på skyddsutrustning för sjukvårdspersonal inom EU, något som förvärrades genom gränsstängningar och handelshinder. Därför får HERA i uppgift att säkerställa att sådan utrustning finns på plats och distribueras jämlikt mellan länderna. Likaså ska HERA säkerställa att läkemedel och vaccin kan utvecklas, produceras och distribueras till unionens medlemsländer.
”En viktig pelare”
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen underströk i sitt State of the Union-tal i förra veckan att HERA kommer att vara en viktig pelare i den europeiska ”hälsounionen” och är tänkt att fylla en lucka i EU:s beredskap och insatser vid hälsokriser.
– Med HERA säkerställer vi att vi har den medicinska utrustning som behövs för att skydda våra invånare mot framtida hälsohot. HERA kommer att fatta snabba beslut för att säkra leveranser. Det var det här jag lovade under 2020, och nu levererar vi, sade Ursula von der Leyen när HERA presenterades.
Men EU-parlamentets ledamöter är inte helt nöjda med utformningen av den nya myndigheten. ”Det är inte en myndighet utan bara en administrativ del i kommissionen”, menar den tyske EU-parlamentarikern Tiemo Wölken, enligt en artikel i Politico som sammanställt reaktioner på HERA. Wölken påpekar också att parlamentet bara erbjuds en observatörsroll i myndigheten. Den franska EU-parlamentarikern Michèle Rivasi menar i sin tur att kommissionen reducerar parlamentets roll genom att observatören bara tillåts rösta om myndighetens budget. ”Det är en underlig uppfattning om vad demokrati går ut på”, anser Michèle Rivasi.
Sjukvård nationellt ansvar
Att EU-kommissionen vill utöka sin ”kompetens” – som i det här fallet ska tolkas som beslutanderätt – är en känslig fråga inom unionen där hälso- och sjukvårdsområdet traditionellt är ansvar som de enskilda nationerna axlar. Samtidigt som medlemsländerna i viss mån står i tacksamhetsskuld till kommissionen efter såväl gigantiska räddningspaket som gemensamma upphandlingar av vaccin och behandlingar mot covid-19, så är frågan om de vill verkligen vill lämna ifrån sig sin nationella beslutsrätt på hälso- och sjukvårdsområdet.
– Nej, det tror inte jag. Och risken för ”dubbelarbete” kommer att bli stor – dels vad gäller krav på lagerhållning såväl på EU-nivå som på nationell nivå och dels vad gäller andra EU-myndigheter som ECDC till exempel. En del av det som HERA ska göra kanske redan görs av ECDC, säger Bengt Mattson, Lif:s expert på läkemedelsanvändning och hållbarhetsfrågor.
Svenska MSB har lyft upp risken för ”dubbelkommandon” i en tidigare inlaga i processen kring skapandet av HERA. Bengt Mattson pekar också på att det finns en risk för att det uppstår friktion mellan HERA och de nationella myndigheterna.
– Det är förstås svårt att invända mot ambitionerna i det som HERA ska göra, och ingen kan säga att det är dumt att ha bättre beredskap. Men en del av de här initiativen har redan tagits på nationell nivå inom EU, till exempel av den franska staten. Jag tror att det kommer att bli diskussion kring att EU-kommissionen vill ha så mycket ökad makt över de här frågorna, säger han.
Ytterligare en nivå i Sverige
För Sveriges del handlar det heller inte bara om nationell kontra överstatlig beslutsrätt i frågor som rör hälso- och sjukvården. Här finns också nivån med de 21 regionerna. Lif och medlemsföretagen föredrar regionala upphandlingar framför upphandlingar på en väldigt hög nivå, enligt Bengt Mattson.
– Ju längre från de regionala smittskyddsläkarna och den epidemiologiska data som finns om befolkningen lokalt, desto mer handlar det om prisfrågan – snarare än att man gör en adekvat bedömning av hur läget ser ut i olika delar av Europa. Vi har helt olika behandlingsrutiner och traditioner för olika sjukdomar i till exempel Italien och Sverige, säger Bengt Mattson och lägger till:
– När upphandlingar görs på EU-nivå finns det en risk att det blir mer prisfokus, eftersom det är svårt att ta hänsyn till mer medicinskt relevant data från ett så stort och heterogent underlag.
EFPIA, branschorganisationen för läkemedelsindustrin i Europa, betonar i ett pressmeddelande att industrin välkomnar HERA.
– Den forskningsbaserade läkemedelsindustrin har varit en central partner i kampen mot covid-19. När kommissionen nu arbetar för att HERA ska vara i full drift i början på 2022, är det avgörande att ett samarbetsbaserat partnerskap utvecklas – där alla intressenter kan fokusera på sina styrkor i en koordinerad insats, säger EFPIA:s generaldirektör Nathalie Moll i ett uttalande.