Ett av EUs beredskapslager för skyddsutrustning för vårdpersonal och medicinteknik byggs nu upp vid MSBs lager i Kristinehamn.
Det började så sent som i somras. I juni fick MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – i uppdrag av regeringen att ansöka om att få ett av EUs beredskapslager till Sverige. Sedan i mars finns det beredskapslager med skyddsutrustning och sjukvårdsmateriel i Tyskland och Rumänien, men EU-kommissionen vill bygga fler för att få en större geografisk spridning. Nu står det klart att nya beredskapslager ska byggas upp i Sverige, Danmark, Grekland och Ungern. Det svenska lagret ska placeras i Kristinehamn.
Syftet med beredskapslagren är bland annat att EU-länderna ska få lättare att klara av en ny ansträngande fas i pandemin – i våras drabbades ju sjukvården i många länder av en akut brist på till exempel skyddsrockar, skyddshandskar och ansiktsmasker. Sjukvårdslagren är en del i utvecklingen av EUs operativa civilskyddsresurs RescEU, som förutom pandemier också ska hantera stora skogsbränder till exempel.
Kan även omfatta läkemedel och vacciner
I förlängningen kan det eventuellt bli så att även läkemedel och vaccin förvaras i det svenska beredskapslagret.
– Vi har öppnat upp för att lagra även läkemedel och vaccin, men i dagsläget finns det ingen sådan förfrågan från EU-kommissionen. Om kommissionen vill så kan vi absolut göra det, säger Anneli Bergholm Söder, chef för MSB:s operativa avdelning.
EU-kommissionen hade redan när de första sjukvårdslagren byggdes i Tyskland och Rumänien med läkemedel och vaccin på sin lista över vad som bör finnas i beredskap. Hittills har kommissionen inte offentliggjort om läkemedel och vaccin finns i de befintliga lagren, eller om sådana produkter är tänkta att förvaras i något av de lager som nu byggs upp i Sverige, Danmark, Grekland och Ungern.
Enligt Bengt Mattson, sakkunnig i policyfrågor och expert på läkemedelsförsörjning hos Lif, finns det inget som utesluter att de nya beredskapslagren också skulle kunna användas för vaccin och läkemedel.
– Att man i pandemins svallvågor funderar över hur en sådan här modell skulle kunna nyttjas är inte otroligt att tänka sig, även om jag inte hört något resonemang om läkemedel, säger Bengt Mattson.
Läkemedelsförsörjningen har fungerat väl
Han är inte överraskad av beskedet att Sverige nu mer aktivt tar del i arbetet med RescEU och att ett av dess beredskapslager placeras i landet. Att använda RescEU i för att säkra försörjning av sjukhusmateriel, och eventuellt även läkemedel, lyftes flera gånger av MSB under pandemins akuta fas i våras – då samarbetet mellan myndigheter, regioner och tillverkande företag var som mest intensivt.
– Man får titta på om det här kan öka uthålligheten och beredskapen framöver, men det är värt att komma ihåg att vårt normala system med lagerhållning och flöde av läkemedel fungerade väldigt väl under pandemin. Det finns bara ett par exempel på skarpt bristläge, säger Bengt Mattson.
I våras uppstod bland annat brist på anestesimedlet propofol, men det kunde lösas med alternativa behandlingar. Under den inledande perioden av pandemin var det framförallt stängda gränser och exportrestriktioner som ledde till stora svårigheter för leverans av såväl skyddsutrustning som läkemedel mellan länderna inom EU.
– Ett av problemen under pandemins akuta fas var att länder antingen stängde eller diskuterade att stänga gränser. Det är något man måste fundera på även när det gäller de här lagren som nu ska byggas upp – hur garanterar man att gränserna hålls öppna för de här flödena så att produkterna kommer fram till dem som har de största behoven, säger Bengt Mattson.