Jenny Odeberg, projektledare för SBU-rapporten.
På senare tid har värdebaserad vård introducerats eller planerats på allt fler vårdenheter både i Sverige och utomlands, och diskussionen har varit intensiv om modellens möjliga fördelar och nackdelar. Begreppet lanserades för drygt ett decennium sedan av två amerikanska akademiker, Michael Porter vid Harvard Business School och Elizabeth Teisberg som då arbetade vid University of Virginia.
Värdebaserad vård är ett ramverk som kan omfatta olika åtgärder och metoder. Målet är att flytta fokus från hur mycket vård som produceras och hur mycket den produktionen kostar, till hur man får bästa möjliga hälsoutfall för patienterna i förhållande till de resurser som används.
Studier med många begränsningar
Sedan Porter och Teisberg först presenterade värdebaserad vård har ramverket utvecklats och också tolkats och tillämpats på mycket olika sätt. Nu har SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, gjort en systematisk översikt av vetenskapliga publiceringar under åren 2004–2017, med fokus på studier som haft som mål att utvärdera värdebaserad vård. Myndigheten identifierade 36 artiklar som uppfyllde kriterierna, varav nästan hälften publicerades 2017. Mer än hälften av alla artiklar var amerikanska. Så mycket som sex stycken var svenska, och av dem handlade fem om Sahlgrenska Universitetssjukhusets införande av värdebaserad vård.
– Det här är en kartläggning. Vi har alltså inte undersökt evidensen i frågan, det vill säga hur väl värdebaserad vård fungerar, säger SBU:s projektledare Jenny Odeberg.
Merparten av forskningen var genomförd ur en kliniks eller ett sjukhus perspektiv. Bara ett fåtal artiklar hade med patientens perspektiv, och då bara i liten utsträckning. Studierna hade också många andra begränsningar. Ofta var studiedesignen otydligt beskriven, urvalet var oklart, liksom hur datainsamling och analys hade gått till. Dessutom var studierna sinsemellan olika eftersom de berörde olika patientgrupper och olika utfallsmått.
Framtida forskning bör vara mer systematisk och inkluderande
– Materialet är ganska spretigt, och de komponenter som undersöks i studierna är ofta inte unika för värdebaserad vård. Då blir det svårt att veta om eventuella effekter har att göra med just den modellen eller inte, säger Jenny Odeberg.
Carl Savage, forskare vid Medical Management Centre på Karolinska Institutet är en av de sakkunniga som arbetat med SBU-rapporten. Han konstaterar att eftersom själva ramverket värdebaserad vård kräver engagemang på flera nivåer – politiker, beställare och utförare – och forskarna i flera av studierna bara har arbetat med en av de aspekterna, så blir det svårt att uttala sig om den värdebaserade vården i stort.
– Samtidigt är det inte överraskande att studierna har begränsningar, eftersom området är så nytt. Få institutioner arbetar med det här ramverket och då är det svårt att göra jämförande studier. Med tiden brukar forskningen få mer djup och bättre kvalitet, säger Carl Savage.
Saknad evidens – och möjlighet till framtida förbättringar
Enligt SBU:s rapport tyder dock studieresultaten så långt på att de olika delarna av värdebaserad vård kan spela roll för hälsoutfall och minskade vårdtider. Författarna menar också att det skulle vara bra att involvera fler grupper i utvecklingen av exempelvis utfallsmått, som patienter, vårdpersonal och andra experter – "för att bättre förstå vad som fungerar för vem och under vilka förutsättningar."
– Tidigare organisationsmodeller som införts i sjukvården finns det ingen evidens för heller, så egentligen kan man ju fråga sig om man ska ställa högre krav på värdebaserad vård. Men naturligtvis är det klokt att tänka på hur man ska implementera en ny modell för att få bästa möjliga resultat, säger Jenny Odeberg.
I rapporten föreslås att framtida forskning genomförs på ett mer systematiskt och teoriutvecklande sätt, och att forskningen studerar åtgärder som bygger på en helhetssyn på den värdebaserade vården. Då bör även patienternas upplevelser och de anställdas arbetsmiljö ingå.
– För att få fram evidens på det här området menar vi att man måste se på varje organisation som en individ. Precis som när man utvecklar personalized medicine måste man i det här fallet studera hur en organisation samspelar med sin omgivning och med ett helt system, och hur ramverket behöver anpassas efter det, säger Carl Savage.