Med allt bättre behandling lever alltfler med cancer. Det ställer större krav på cancerrehabilitering, framkom under Världscancerdagen.
SKR, Sveriges kommuner och regioner, lovade satsningar under 2022.
– Sett över de senaste åren är rehabilitering en fråga som ändå lyfts och den finns med i en av de överenskommelser för cancervård som slutits mellan regeringen och SKR. Det innebär att regionerna kommer att förstärka cancerrehabiliteringen under 2022 med ett antal insatser och att rehabilitering ska finnas med i vårdprogram, sade Marie Morell, ordförande för SKR:s sjukvårdsdelegation.
Hon betonade även betydelsen av uppföljning med olika data och statistik. Under året räknar SKR med regionernas hjälp att skaffa sig en bättre bild av hur många som får rehabilitering och i vilken omfattning.
Kartläggning på gång
Kartläggningen är ytterst efterlängtad av Nätverket mot cancer, som under Världscanceragen kunde meddela att man fått finansiering för en egen genomgång på området. Miljonbidrag från Sjöbergstiftelsen gör att Nätverket mot cancer kan gå vidare med ett arbete man saknat resurser för tidigare.
– Vi vill kartlägga hur rehabiliteringen ser ut idag och behoven på regionnivå, men även hur man framöver på bästa sätt kan täcka upp behov och brister, sade Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer.
Hon tillade att man idag vet att skillnader är stora mellan regionerna och att man inte kan tala om en jämlik rehabilitering.
Ylva Hellstadius, ordförande för den nationella vårdprogramgruppen för cancerrehabilitering inom RCC, Regionala cancercentrum i samverkan, instämde gällande problematiken kring ojämlik rehabilitering.
Hon betonade vikten av samordning och uppföljning samt att huvudfokus måste vara på att bedömning av individuella rehabiliteringsbehov görs systematiskt över hela landet.
– Det pågår ett skifte med ökat fokus på rehabilitering överlag och även vid cancersjukdom. Rehabiliteringsinsatser erbjuds idag under hela vårdprocessen i högre grad – inte bara efter behandling.
– Men det finns ett flertal utmaningar som behöver hanteras. Behoven ökar när fler lever med cancer tack vare bra behandling. Kraven på ökad samordning är också stora både inom regionerna och på nationell nivå, sade Ylva Hellstadius.
Digital rehab i Skåne
Region Skåne fick utgöra inspirerande exempel genom den satsning på digital cancerrehab-mottagning, Digi-Care, som nu rullas ut på bred skala inom regionen.
Under pandemin har arbetssättet ökat tillgängligheten vid Helsingborgs lasarett genom ökad samordning, mer av personcentrerad vård och specialistteam med olika kompetenser som stöd.
– Vi ser stora fördelar med digitala möten för behandling både individuellt och grupp. Inte minst gäller det gruppinsatser där man kan arbeta personcentrerat och föra ihop patienter med liknande behov i grupp. Digitala verktyg ger också möjligheter att ta specialisten och behandlaren till patienten på ett annat sätt om vi behöver få in kompetens som i enskilda fall saknas vid mottagningen, sade psykologen Patrik Göransson, som varit med i uppbyggnaden av metodik och organisation vid Helsingborgs lasarett.
Han betonade vikten av samverkan för att inte minst stödja primärvården.
– Jag ser ofta ett glapp mellan rehabresurser inför och under behandling, och sedan det som sker under en lång uppföljningstid. Det läggs ett väldigt tungt ansvar på primärvården att hantera komplexa behov och där krävs tillgång på specialistteam och särskild kompetens, sade Patrik Göransson.
Endast var femte erbjuds rehab
Cancerrehabfonden – som finansierar rehabiliteringsinsatser – har i snart tio års tid gjort uppföljningar som visat att andelen av fondens rehabdeltagare som erbjudits rehabilitering från offentlig vård ligger på en tämligen konstant nivå – ungefär var femte patient.
Fondens generalsekreterare Pia Watkinson betonade under konferensen att rehabilitering är en rättighet enligt hälso- och sjukvårdslagen som regionerna har en skyldighet att erbjuda.
– Många återkommer tyvärr med samma berättelse: den cancervård som sjukhusen ger får mycket beröm, men sedan övergår det till en känsla av att vara övergiven, som en våra rehabdeltagare uttryckte det, berättade Pia Watkinson.
