Den politiska deklaration som FN:s generalförsamling antog innebär att länderna nu ställer sig bakom den globala handlingsplanen mot AMR som förra året togs fram av Världshälsoorganisationen WHO. Att FN håller ett särskilt toppmöte om en enskild hälsofråga är mycket ovanlig och ett kvitto i sig på att AMR är ett allvarligt och globalt hot. Tidigare har endast hiv, ebola och kroniska sjukdomar tagits upp på särskilda toppmöten.
Allvarligt hälsohot
FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon sade under mötet att AMR utgör ett allvarligt och långsiktigt hot mot människors hälsa, hållbar matproduktion och utveckling. Spridningen av resistenta bakterier skördar redan i dag många liv, och risken är stor att de framgångar som uppnåtts inom exempelvis hiv/aids, tuberkulos och malaria kan gå förlorade:
– Om vi misslyckas adressera problemen snabbt och grundligt kommer antibiotikaresistens innebära att vår förmåga att ge hälso- och sjukvård av hög kvalitet försvåras, eller helt omöjliggörs, sade Ban Ki-moon.
Handlingsplanen från WHO som länderna nu ställt sig bakom ses av många bedömare som ett första viktigt steg. Den syftar till att fler länder ska ta fram konkreta planer för att minska onödig antibiotikaanvändning och minska spridningen av resistenta bakterier. FN-toppmötet enades om att skapa en återrapporteringsmekanism, som innebär att FN:s generalsekreterare till september 2018 ska lämna en rapport om hur implementeringen har gått.
– Mötet är på flera sätt en framgång. Vi har fått upp frågan om antibiotikaresistens på högsta möjliga politiska nivå vilket Sverige har jobbat hårt för. Vi har också fått en bra resolution. Inte minst återrapporteringskravet innebär att det sätts tryck på det fortsatta arbetet, säger folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström, Sveriges representant vid toppmötet.
Åtgärdsplan från företagen
I samband med toppmötet presenterade 13 globala läkemedelsföretag en gemensam åtgärdsplan mot AMR. I planen åtar sig företagen fyra konkreta åtgärder som ska vara genomförda till 2020:
- Minskad miljöpåverkan vid tillverkning av antibiotika, bland annat genom en översyn av företagens tillverkningsprocesser.
- Verka för att antibiotika endast används av patienter i behov av dem, vilket ska ske genom ökad samverkan med förskrivare och andra aktörer, via utbildning av förskrivare och patienter, utvärdering av företagens marknadsföringsaktiviteter, och genom att dela information om användning med myndigheter och hälso- och sjukvården.
- Förbättra tillgång till existerande och framtida antibiotika, vacciner och diagnostik, genom att samverka med andra aktörer för att stärka hälsosystem och få bort flaskhalsar, och genom att etablera nya affärsmodeller som balanserar behov av behandling, rätt användning av antibiotika, utökad vaccinationstäckning och rimlig avkastning till företagen. Man ska även verka för att minska tillgången till förfalskade läkemedel.
- Undersöka nya möjligheter till öppna samarbeten mellan företagen och offentlig sektor för att adressera utmaningar inom forskning och utveckling av nya antibiotika, vacciner och diagnostik, som beaktar värdet av dessa för samhället.
Bengt Mattson, sakkunnig på LIF inom miljö- och antibiotikafrågor, menar att det är mycket positivt att företagen går fram med gemensamma och konkreta åtgärder.
– Jag ser den här åtgärdsplanen som ett paradigmskifte. Här visar faktiskt företagen att man är beredda att ta sitt ansvar för att minska hotet, exempelvis genom att se till att minska utsläppen från tillverkningen. Nu hoppas jag verkligen att det offentliga gör sitt för att minska infektionstrycket i samhället. Då handlar det exempelvis om bättre hygien inom hälso- och sjukvården och bättre vaccinationsprogram, säger Bengt Mattson.
– Vi måste också skapa bättre incitament för forskning och utveckling, som samtidigt driver på minskade miljöeffekter. Här måste också samhället vara berett att betala mer för ansvarsfullt framtagen antibiotika, säger Bengt Mattson.