Finansminister Magdalena Andersson överlämnar budgeten till riksdagens talman Andreas Norlén.
Finansminister Magdalena Andersson betonade särskilt satsningarna på hälso- och sjukvården under presentationen av regeringens budgetförslag. Totalt handlar det om beslut att tillföra vården fem miljarder kronor, där dock en del av satsningarna är förlängningar av tidigare stöd. Två miljarder kronor öronmärks till regionerna för att fler patienter ska ges planerad vård som fördröjts under pandemin.
– Tillsammans med tidigare aviserad politik så innebär det att vi avsätter sex miljarder kronor nästa år för att beta av coronaköerna i sjukvården, sade Magdalena Andersson.
Allmänt är det en inriktning som välkomnas men med vissa invändningar. Anders Blanck, VD på Lif – de forskande läkemedelsföretagen, ser positivt på de satsningar på sjukvården som aviseras i budgeten.
– Det är ganska naturligt att även den här statliga budgeten är starkt präglad av coronapandemin. Men i takt med att pandemin släpper sitt järngrepp på hälso- och sjukvården måste fokus successivt flyttas till att arbeta bort den vårdskuld som uppstått.
– Under pandemin har många kroniskt sjuka fått se sina vårdbesök inställda, och viktiga screeningprogram inom cancer har tidvis stått stilla. Även viktig klinisk forskning har pausats. Nu behöver sjukvården så snart möjligt komma tillbaka till ett normalläge, säger Anders Blanck.
Han saknar framför allt satsningar som syftar till att förverkliga målen i regeringens strategi för Life Science.
– I dag rimmar inte de högstämda beskrivningarna i strategin med de begränsade ekonomiska resurser som regeringen hittills avsatt. Exempelvis den omställning som behövs för att kunna införa precisionsmedicin på bred front kräver ett betydande nationellt åtagande och en samlad plan, säger Anders Blanck.
SKR vill se mindre detaljstyrning
Sveriges kommuner och regioner, SKR, hade önskat ökad tyngdpunkt på generella statsbidrag, där budgetförslaget stannar vid ett tillskott med tre miljarder kronor, och breda överenskommelser mellan staten och regionerna på särskilda områden istället för detaljstyrande bidrag.
SKR ser också en fara med alltför stort fokus på uppskjuten vård och betonar att regionerna måste ges möjligheter att arbeta långsiktigt och även lägga resurser på den nära vården.
Vårdförbundet ser positivt på regeringens förslag på att stärka vårdutbildningarna och öka möjligheterna till verksamhetsförlagd utbildning, VFU.
Läkarförbundet uttrycker förvåning över att läkarkåren ”glöms bort” när riktade satsningar görs på sjuksköterskor och undersköterskor.
– Det är också helt tomt där det borde funnits förslag om strukturella reformer. Det är anmärkningsvärt att vi decennium efter decennium ligger så långt efter övriga europeiska länder och våra nordiska grannar där de flesta invånare har en fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale i en kommentar.
Extra höständringsbudget
Regeringen har även presenterat en höständringsbudget för 2021 med förslag på höjningen av bidraget till folkhälsa och sjukvård med drygt 8 miljarder kronor. Gällande anslag är 39,4 miljarder kronor.
En stor del av extraanslaget är reserverat för åtgärder som kan pressa ner smittspridning under pandemin som storskalig PCR-testning, antigentestning och smittspårning.
Regerginen vill också skaffa sig ett ekonomiskt utrymme för vaccination med en påfyllnadsdos för särskilda grupper – till exempel äldre och personer med nedsatt immunförsvar – utifrån Folkhälsomyndighetens bedömning att det kan bli aktuellt redan inför vintern 21/22.