En viss återhämtning nästa år, men regionernas ekonomi beräknas av SKR förbli svag, var budskapen från SKRs ordförande Anders Henriksson och chefsekonom Annika Wallenskog.
Samtliga regioner beräknas gå back under 2024 med ett samlat resultat på minus tolv miljarder kronor, samma nivå som bottenåret 2023.
– Det är ändå bättre än prognosen från tidigare i år på minus 20 miljarder. Regionerna har under året jobbat hårt med effektiviseringsprogram och att skatteprognosen skruvats upp bidrar också, sade Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, när hon presenterade rapporten.
Näsan ovanför vattenytan
Inflationen och högre pensionskostnader lyfts av SKR som de enskilt största faktorerna till de rekordsvaga resultaten två år i rad för regionerna. SKR räknar nu med att regionernas olika sparpaket och minskade pensionskostnader ger effekt för 2025 med en prognos på plus tre miljarder kronor för sektorn.
– Det är lite som att få näsan ovanför vattenytan – en hel del regioner ser ut att gå mot underskott även nästa år, sade Annika Wallenskog.
SKR skriver i ekonomirapporten att pågående anpassningar av regionernas kostnader ger förutsättningar för ett ekonomiskt resultat på runt två procent av skatter och bidrag inom ett par år.
Kalkylen för 2026-28 är årliga överskott på 8-10 miljarder kronor. En starkare konjunktur kommer att gynna de offentliga finanserna.
– Det kommer att ta lång tid innan vi når en högkonjunktur, men vi räknar med att hushållens konsumtion drar konjunkturen uppåt. Successivt kommer reallöneökningar, lägre ränta och sänkta skatter påverka sysselsättning och skatteunderlag positivt, sade Annika Wallenskog.
Vill se värdesäkrade statsbidrag
I vanlig ordning hade SKR:s politiska ledning ett antal medskick när ekonomirapporten presenterades. SKR vill bland annat se värdesäkrade statsbidrag och en minskning av de riktade, statliga bidragen.
SKR:s ordförande Anders Henriksson var försiktigt hoppfull:
– Diskussioner förs nu med staten kring om vi kan hitta några principer som gör att vi omvandlar de riktade statsbidragen till generella bidrag. Det är en positiv utveckling där vi hoppas så snabbt som möjligt komma i land tillsammans med staten om en princip för statsbidragen.
Läkemedelskostnader
I ett särskilt avsnitt av rapporten tar SKR upp de ökade kostnaderna för läkemedelsförmånen som problematisk.
Ökningen till en nivå på tio procent per år drivs enligt SKR av större volymer för befintliga läkemedel, riktade till stora patientgrupper vid hjärtkärl-sjukdom och diabetes.
SKR vill se åtgärder för läkemedel som fått ett förmånsbeslut och som sedan förskrivs till fler patientgrupper än som angetts i förmånsansökan. SKR ser flera tänkbara lösningar och nämner en modell där TLV gör en ny hälsoekonomisk bedömning vid indikationsutvidgning, alternativt att TLV villkorar ett förmånsbeslut till en volymgräns för försålda läkemedel.