Användningen av antibiotika inom djurhållning har nästan halverats inom EU de senaste tio åren.
Det framgår av den årliga rapport inom ramen för ESVAC (European surveillance of veterinary antimicrobial consumption) som den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA presenterat. Under perioden 2011–2021 minskade försäljningen av antibiotika för användning i djursektorn med hela 46 procent.
Förra årets genomsnitt för 25 europeiska länder med jämförbara data var 86,2 milligram per PCU och där Sverige är något av en förebild, jämte övriga nordiska länder, med 10,9 mg/PCU.
– Det är en fantastisk utveckling över en tioårsperiod och med en potential för att ytterligare minska användningen av antibiotika utifrån att en del länder fortfarande ligger mycket högre, säger Christina Greko, som är veterinär och antibiotikaexpert på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Lägre resistenshot i Sverige
I Sverige stannade minskningen under tioårsperioden på 16 procent med framför allt en nedgång under första halvan av 10-talet.
– Svensk livsmedelsproduktion är väldigt skicklig på att hantera antibiotika och därmed minska risken för antimikrobiell resistens, säger Fredrik Hultén, utredare på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.
– Kunskapen och viljan att bidra i alla led är hög. Den goda situationen måste vårdas och utvecklas. Därför är det viktigt att myndigheter och organisationer tillsammans fortsätter stötta landets lantbrukare.
I exempelvis Tyskland sjönk försäljningen av djurantibiotika med hela 65 procent men till en fortfarande relativt hög nivå – 73,2 mg/PCU.
Uthålligt arbete behövs
Christina Greko pekar på värdet av EU-statistik för att stimulera en klok användning av antibiotika och sporra länder till insatser. Det har till exempel varit tydligt i Nederländerna och Frankrike med ökat politiskt stöd för åtgärder.
– I slutändan är det bra beteende av lantbrukare och veterinärer som ger resultat. Att komma bort från rutinmässig användning som exempelvis att hantera infektionsrisker genom antibiotika. Istället handlar det om ett uthålligt, gnagande arbete för bättre djurhållning, hygien och smittskydd, säger Christina Greko.
– Hur man sedan styr utvecklingen nationellt ser väldigt olika ut och är verkligen exempel på EU-termen United in Diversity. I Tyskland bygger mycket på reglering, i Frankrike på att bygga intresseplattformar och skapa konsensus. Även i Sverige jobbar vi mycket med samförstånd mot gemensamma mål. Men det går också att som Nederländerna ge mandat till starka branschorganisationer för att driva på arbetet.
EU-ambitionerna på områden täcks av den så kallade Farm to fork-strategin som en del av European green deal och ett hållbart livsmedelssystem.
– De positiva resultaten återspeglar ansträngningar från veterinärer, djuruppfödare och läkemedelsindustrin för att minska användningen av antibiotika för att förhindra antimikrobiell resistens. Det visar också att EU:s politiska initiativ och nationella kampanjer som förespråkar försiktig användning av antibiotika hos djur har en positiv inverkan, säger Ivo Claassen, chef för EMA:s veterinärmedicinska avdelning.
Långsiktigt arbete ger resultat
Christina Greko pekar på att Sveriges långsiktiga arbete även ger ekonomiska effekter.
– Friska djur producerar mer så det finns ett ekonomiskt incitament för att minska antibiotikabehandling. Svensk grisproduktion har exempelvis en fantastisk tillväxt med djur som växer snabbare än i ett land som USA med en annan antibiotikapolicy.
– Vi har nått så långt att fokus glider över alltmer på kvalitet i antibiotikabehandling – rätt läkemedel i rätt tid och med rätt dos. Vi pratar om att välja antibiotika med ett smalt spektrum som i möjligaste mån inte påverkar andra bakterier än de som orsakar en infektion, säger hon
Christina Greko ser det som glädjande att så lite av antibiotika i Sverige går till grupper av djur genom foder eller vatten. Istället bygger mycket av behandlingen på injektionsläkemedel till enskilda djur och en hög andel penicillin.
Av EU-statistiken framgår också att andelen veterinärmedicinska antibiotika som också är av särskild vikt för hälso- och sjukvården begränsats till att nu stå för endast 5,5 procent av den totala försäljningen.
Framgångarna gör att EU med en ny förordning kommer att skärpa kraven på insamling och rapportering av uppgifter om antimikrobiella läkemedel till djur, vilket välkomnas av den svenska regeringen.
– Sverige har länge arbetat för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen och varit ett föregångsland inom EU. De skärpta kraven för antibiotikaanvändning i EU:s lagstiftning var därför efterlängtade. För svensk del ger den här lagändringen ökade möjligheter att följa och analysera användningen av antimikrobiella läkemedel till djur. Det är ett viktigt bidrag i arbetet mot antibiotikaresistens, säger landsbygdsminister Peter Kullgren i ett pressmeddelande.