Idag den 7 april är det första dagen på det nya jobbet för Anders Lönnberg som regeringen har utsett till nationell samordnare för Life Science. En huvuduppgift för samordnaren är samverkan mellan forskning, näringslivet och sjukvården, betonar ministrarna Helene Hellmark Knutsson, Mikael Damberg och Gabriel Wikström i ett uttalande.
Anders Lönnberg har en mycket bred bakgrund och erfarenhet av olika perspektiv och ingångar till sjukvården. Ett axplock från hans tidigare karriär kan sammanfattas så här: Landstingspolitiker (S) i Stockholms läns landstingsfullmäktige, ordförande i Diabetesföreningen i Sverige, DIOS, statssekreterare (S) i regeringskansliet, förhandlingschef på SAS, VD på SACO och chef inom public affairs på läkemedelsföretaget Novartis.
– Jag ser fram emot att ta del av de erfarenhet och idéer som Anders Lönnberg tar med sig in i uppdraget, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg.
– Med att utse en nationell samordnare vill vi bidra till att stärka Life Science-sektorn, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
– Samarbete mellan akademin, företagen och sjukvårdens verksamheter bidrar till bättre sjukvård, ekonomisk utveckling och fler jobb, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström.
Samordna departementen
Eftersom Life Science-frågor berör både statsrådsberedningen och flera departement blir det en del av Anders Lönnbergs uppdrag att få samman dem i arbetet med bland annat regeringens innovationsråd, som ska hantera Life Science-frågor.
På senare år har det ofta formulerats en samstämmighet från hela Life Science-sektorn om behovet och nödvändigheten av ökad konkret samverkan. En nyckelfråga är att få med sjukvården i det dagliga arbetet.
– Jag har också sett ett större engagemang från hela SKL-landstingssektorn. Det var inte så länge sedan företrädare för landstingen hävdade att forskning hade man inte tid till. Vården var fullt upptagen med den dagliga vårdproduktionen och hade ingen tid att ägna forskning och utveckling. Men nu ser vi innovationsplatser och testbäddar på flera håll. Idag tänker man ofta annorlunda än förr, men fortfarande behöver sjukvården i högre grad baseras på vetenskapens framsteg – och samtidigt bli bättre på att sluta använda metoder som inte har vetenskapligt stöd, säger Anders Lönnberg.
Ökat intresse otillräckligt
Men det räcker inte med ett ökat intresse. Landstingens budgetsystem styr ofta på sätt som begränsar innovationer och forskning. Det saknas ofta en förmåga att ta emot nya behandlingar.
– Styrsystem som uppmuntrar innovation och bättre incitament för forskning är två viktiga frågor som måste få en lösning, säger Anders Lönnberg.
På övergripande nivå har både den förra regeringen och den nuvarande lagt grunden för en stärkt svensk Life Science, till exempel när det gäller förutsättningar för forskningen, menar Anders Lönnberg. Nu behövs bättre informationssystem, kvalitetsregister och e-journaler som underlättar patienters deltagande i kliniska studier.
Gör det enklare för patienter
– Det måste bli mycket enklare för patienter att anmäla sitt intresse att vara med i studier och det behövs IT-system som hjälper till att identifiera vilka patienter som kan vara aktuella för en ny studie. Det behöver gå snabbare och smidigare, säger Anders Lönnberg.
En aspekt som inte uppmärksammas tillräckligt är det etiska perspektivet, menar Anders Lönnberg.
– Kroniska sjukdomar står för den största delen, 80-85 procent, av sjukvårdskostnaderna. Vi kroniker är med och finansierar forskning kring botande behandlingar. Vi har förståelse för det, men vi vill också se satsningar som förbättrar vården av patienter med kroniska sjukdomar, säger han.
Uppdraget som nationell samordnare för Life Science löper i första hand under 2015. Men det finns enligt Anders Lönnberg inget som hindrar att det förlängs efter årsskiftet 2015-2016.
Bild
Anders Lönnberg. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)
