Det finns en del positiva signaler i SKL:s Hälso- och sjukvårdsrapport för 2019. Vården blir hela tiden bättre på att rädda liv och allt färre svenskar drabbas av hjärtinfarkt och stroke till exempel. Regionerna lyckas också i allt större utsträckning styra över från sluten till öppen vård.
Men problemen med överbeläggningar och så kallade utlokaliseringar – att patienter vårdas på avdelningar som inte har rätt kompetens – ökar. Förtroendet för hälso- och sjukvården är heller inte så högt som huvudmännen skulle kunna önska.
I SKL:s rapport redovisas resultaten från den årliga befolkningsenkäten Hälso- och sjukvårdsbarometern. Den visar att förtroendet för hälso- och sjukvården ligger still på en ganska låg nivå – precis som föregående år hamnar det på 61 procent. Totalt i Sverige har 67 procent förtroende för sjukhusen, medan endast 58 procent säger sig lita på hälso- och vårdcentraler. Andelen som tycker att väntetiderna till sjukhusvård är rimliga har sjunkit flera procentenheter, medan tilltron till 1177 Vårdguiden ökat något.
– Upplevelsen av tillgänglighet är en viktig dimension. Men det finns inga enkla samband. Om man istället tar resultaten från SOM-institutet så pekar det på att hälso- och sjukvården är den samhällssektor som åtnjuter det allra största förtroendet från invånarna. Men det vore såklart önskvärt att förtroendet vore ännu större och har en positiv utveckling, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.
Få har fast vårdkontakt
Att 90 procent av regionerna klarar av att se till att patienter får läkarbesök inom sju dagar i primärvården verkar inte påverka förtroendefrågan. En delförklaring till att förtroendet är relativt lågt kan vara att patienter med stora behov och kroniska sjukdomar sällan har en fast läkarkontakt:
– Bemötandet är viktigt och det är också allt viktigare att olika insatser samordnas på ett bra sätt ¬– att fler patienter får kontinuitet i sina vårdkontakter och möjlighet att bygga upp en relation till sin läkare och annan vårdpersonal är rätt inriktning, säger Fredrik Lennartsson.
Resultaten från Nationell Patientenkät är något mer positiva, även om det finns utrymme för förbättring där också. Patienterna är till exempel betydligt mindre nöjda med kontinuitet och koordinering inom den psykiatriska vården jämfört med hur patienter upplever den somatiska vården.
En positiv utveckling som SKL tar upp i rapporten gäller vårdplatserna – numera blir färre patienter kvar på sjukhusen när de inte längre behöver vård än tidigare.
– Antalet som ligger kvar har minskat från sex procent hösten 2017 till strax under fyra procent hösten 2018. De här patienterna vårdas mer ändamålsenligt och vårdplatser på sjukhusen frigörs.
Svårt rekrytera personal
SKL:s rapport visar också att rekryteringsläget till yrken inom hälso- och sjukvården är fortsatt besvärligt. Visserligen har antalet anställda inom vården ökat med sju procent de senaste fem åren men den stora bristvaran – utbildade sjuksköterskor – fortsätter vara mycket problematisk. Medan antalet anställda läkare har ökat med 3 400 personer sedan 2014 så har bara 200 sjuksköterskor anställts under perioden.
Fredrik Lennartsson berättar att SKL och regeringen denna vecka ska presentera en överenskommelse om hur omställningen till ”nära vård” – från sjukhustung organisationsfokuserad vård till en proaktiv relationsbaserad vård – ska bedrivas. Både Socialstyrelsen och Myndigheten för Vårdanalys har nyligen enligt regeringsuppdrag gett förslag på indikatorer som staten kan använda vid uppföljning av hur omställningen fortgår. I SKL:s rapport finns också ett antal sådana förslag med.
– Det är ett gemensamt strategiskt arbete och handlar bland annat om att det måste bli en tydlighet för mål och indikatorer kring omställningen till nära vård. Det är helt centralt med en god samverkan mellan regeringen, dess myndigheter, SKL och regioner och kommuner.