Under våren tvingades regionerna mer än fördubbla kapaciteten inom intensivsjukvården. Men trots ett ansträngt läge kunde åtta av tio operationer och behandlingar genomföras, enligt SKR.
Även om mycket av den planerade vården minskade när pandemin slog till så har åtta av tio operationer och behandlingar kunnat genomföras under de första åtta månaderna, till och med augusti. I början av oktober i år genomfördes cirka 90 procent av den operationsvolym som gällde i början av 2020.
– Vår bild är att vården har klarat sig väldigt väl. Man måste lägga samman det vi har gjort under pandemin där vi har skalat upp intensivvården till mer än det dubbla, och att man ändå lyckas upprätthålla i snitt 80 procent av produktionen. Det är ett stort jobb man har gjort i verksamheten, säger Marie Morell som är ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation.
Rapporten beskriver också en snabb återhämtning när smittspridningen minskade. Ett exempel är antalet läkarbesök i den specialiserade vården som minskade med 36 procent i april, jämfört med samma period 2019. I augusti var skillnaden 9 procent jämfört med året före. Samma tendens syns i statistiken över återbesök i primärvården.
Färre fysiska vårdbesök
Från mars till april minskade besöken på akutmottagningarna med 30 procent, och under årets fem första månader minskade besöken i primärvården med 36 procent. Många vårdbesök genomfördes digitalt istället, eller via hembesök, telefon eller brev. Totalt minskade antalet primärvårdskontakter med 20 procent under april till augusti.
Marie Morell hoppas och tror att det digitala vårdmötet är här för att stanna.
– Sedan kan inte alla besök ersättas med digitala besök men jag tror att vi kan göra väldigt mycket mer. Man har kommit över en tröskel ute i vårdverksamheten, förut fanns ett motstånd mot att ha patienter med digitalt men när man väl har fått prova så har man sett att det funkar.
Färre fysiska vårdbesök är förstås positivt om det beror på att patienter i större utsträckning väntar med att söka vård för lindriga åkommor som läker ut själva, men samtidigt finns en risk för oupptäckta diagnoser, och patienter som inte fått den vård de behöver, skriver SKR.
Färre cancerfall har upptäckts sedan pandemin bröt ut och färre cancerpatienter har utretts inom ramen för standardiserade vårdförlopp.
– Det är färre som har gått igenom de standardiserade vårdförloppen, men av dem som gjort det så är det fler som sedan har fått en aktiv åtgärd. Tolkningen är att de som ändå kommer in i ett standardiserat vårdförlopp är de som verkligen är sjuka. Men vi är rädda att vi har tappat patienter på vägen, och att det finns patienter som är odiagnostiserade, säger Marie Morell.
Oklart om dolda strokefall
Färre har också sökt vård för stroke och hjärtinfarkt. Här är det än så länge för tidigt att säga om antalet hjärtinfarkter och strokefall kan ha minskat tack vare ändrade vanor hos den äldre befolkningen, eller om det kommer att visa sig att personer med mindre hjärtinfarkter eller stroke avstått från att söka vård, med bestående funktionsnedsättningar som följd. Men enligt SKR, som hänvisar till data från kvalitetsregistren, håller det akuta omhändertagandet för just de diagnosgrupperna fortsatt hög kvalitet.
Enligt SKR-rapporten har patienter med prioriterade vårdbehov snabbt blivit omhändertagna och fått vård. Flera patientgrupper, bland annat patienter med nydiagnostiserad ångest eller depression, har fått återbesök i samma utsträckning som tidigare, och antalet utskrivningsklara patienter på sjukhus minskade vilket frigjorde vårdplatser.
All uppskjuten vård inte vårdskuld
All vård som inte utfördes under våren 2020 kommer inte att behöva tas igen, konstaterar SKR i ett försök att nyansera debatten om vårdskulden. De vårdbehov som nu beskrivs som uppskjutna kan inte nödvändigtvis antas vara identiska med de behov som fanns före pandemin. Den vård som fått anstå eller som aldrig sökts är inte per automatik vård som behöver tas igen, skriver SKR i rapporten.
Enligt SKR har erfarenheten och kunskapen från i våras lett till att vården står bättre rustad nu än innan pandemin slog till.
– Nu gäller det att hålla i. Att fortsätta med digitala vårdmöten och att finkalibrera så att man kan ha viss verksamhet öppen och inte stänger ner helt. Jag tror också att man kan tjäna på att jobba annorlunda och samverka. Under våren så har vi sett hur man plötsligt pratar man med varandra på ett annat sätt, mellan olika kliniker, sjukvårdsregionalt och i vårdlotsnätverket, säger Marie Morell.