Richard Bergström, före detta VD vid European Federation of Pharmaceutical Industries, diskuterar radioprogrammet Medierna och verklighetsuppfattning med Göran Hägglund och Daniel Forslund.
Stiftelsen Forska!Sverige delar årligen ut pris till forskare och politiker som utmärkt sig inom forskning, innovation eller patientnytta. Detta år samlades man i Gamla Riksarkivet i Stockholm under temat ledarskap.
Namnkunniga talare var bland andra; Ole Petter Ottersen, nuvarande rektor vid Karolinska Institutet, Britta Wallgren, Sverigechef för Capio och Göran Hägglund, före detta socialminister (KD). Tyngsta namnet för dagen var dock Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning. Alla betonade att gott ledarskap inkluderar både att våga men också att lyssna.
En glad Helene Hellmark Knutsson berömde flera gånger den föregående regeringens satsningar på forskning, och sade att den nuvarande fortsätter på den inslagna banan. Hon nämnde även att regeringen vill skapa 25 000 nya utbildningsplatser fram till och med år 2023. Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd vid Stockholms läns landsting förklarade den vänliga tongången över de politiska blockgränserna:
– Inom detta område råder någon slags borgfred. Alla partier vill ha mer och bättre forskning. Det råder bred politisk enighet både på nationell nivå och på regionnivå om att man måste satsa på forskning och innovation. Men forskning kan vara svår att förklara och då behövs dagar som denna.
Måste alla bli akademiker?
Men Helene Hellmark Knutsson fick efter sitt anförande flera publikfrågor från deltagare som inte lät riktigt lika försonliga. En av dem var professor Nina Rehnqvist som själv mottog ett hederspris under kvällen för sin livsgärning som ordförande vid SBU.
– Hur stor del av befolkningen ska bli akademiker egentligen? När jag var på vandring i Kirgizistan var 100 procent akademiker men arbetslösheten låg ändå på 50 procent.
Ministern replikerade att målet för nuvarande regering är att 40 till 45 procent av medborgarna mellan 24 och 34 år ska ha en eftergymnasial utbildning för att inte sjunka under OECD-snittet.
Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige, ledde dagen som inleddes med en film om Forska!Sveriges historia, av regissören Staffan Hildebrand. Göran Hägglund gjorde debut som moderator och ledde en av paneldebatterna i slutet av dagen. Han delade med sig av sina erfarenheter inom politiken och varnade för att allmänheten får en skev verklighetsbild genom konfliktbaserade media.
EMA bör placeras i Sverige
Mathias Uhlén, professor i bioteknologi vid Kungliga Tekniska Högskolan, som mottog forskarpriset, höll ett kort tal där han tackade samt uppmanade alla att stödja Sverige kandidatur inför EU-beslutet om vart den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ska flyttas:
– Sverige är det bästa landet för en myndighet som EMA och det måste vi berätta för alla. Hela Europa skulle vinna på att Sverige tog detta ansvar.
Forskarpriset uppmärksammar Uhléns arbete med att kartlägga människans proteiner. Att Sverige är ett konkurrenskraftigt land inom medicinsk forskning och därmed god kandidat inför EMA-utnämningen, då myndigheten lämnar Storbritannien, var flertalet av de samlade rörande överens om. Men Sverige och i synnerhet Stockholmsregionen kan bli ännu bättre, kanske världsbäst, hävdade Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen flera gånger.
Politikerutmärkelsen gick till Anders Lönnberg, nationell samordnare för Life Science;
– Jag har sysslat med det här i över 30 år nu men man blir naturligtvis ödmjuk. Det är för övrigt en spännande tid vi lever i nu då stora sjukdomar som hepatit C får bot samtidigt som forskning och innovation går allt snabbare. Det inger hopp och det är det som människor behöver. Tidigare ville man ha en bil och sedan två men få vill ha en tredje och då blir hälsan viktig istället. Hur mår vi, vilka liv vill vi leva och vad gör vi med fritiden då vi inte arbetar? Life Science är fantastiskt och jag tror att vården kan bli oerhört mycket bättre i framtiden.