Mats Brommels, Billie Pettersson, Nils Wilking och Bengt Jönsson.
Svensken 1,88 år äldre
Under den studerade perioden 1997-2010 ökade medellivslängden i Sverige med 1,88 år. Enligt rapporten svarade introduktion av nya läkemedel för en knapp tredjedel av denna ökning, det vill säga drygt sju månader. – Det fanns ett samband mellan antalet läkemedel och ökad livslängd. Inom sjukdomsområden där flest nya läkemedel introducerades ökade livslängden mest. Det finns en viss förskjutning så att effekter på livslängd ses tre år efter introduktionen. Det starkaste sambandet ses efter sex år, sade Billie Pettersson. Studien pekar också på att nya läkemedel som introducerades under åren 1992-2001 ledde till att behovet av sjukhusvård minskade – till år 2009 beräknades minskningen vara 12 procent. Detta samband kunde ses fem år efter introduktionen – störst effekt noterades efter åtta år. Under perioden ökade läkemedelskostnaderna med 640 kronor per person. Samtidigt var besparingen inom vården tack vare det minskade behovet av sjukhusvård 780 kronor per person – det vill säga en nettobesparing på 140 kronor per person.Ett statistiskt samband i tiden
Billie Pettersson sade att det man funnit var ett statistiskt samband mellan ökad livsl
Mikael Hoffmann
Ny kunskap på flera områden samtidigt
– Ny kunskap om en sjukdom sammanfaller ofta med utveckling av nya läkemedel och andra metoder att diagnostisera och behandla sjukdomen. Hur stor del av dessa sju månader i längre liv som kommit inom sjukdomsgrupper med nya läkemedel som kan sägas vara orsakade av läkemedel kan vi inte säkert säga, sade han. Mikael Hoffman tog utvecklingen inom hjärtsvikt som exempel. Samtidigt som det har införts nya läkemedel har sjukvården lärt sig att använda de gamla läkemedlen som betablockerare och angiotensinhämmarna mycket bättre. Samtidigt har bättre diagnostiska metoder med ultraljud utvecklats och mer görs för att förebygga hjärtsvikt genom aktiva åtgärder med hjärtkirurgi och ballongdilatation hos patienter med ischemisk hjärtsvikt. Pacemakerteknik används mot hjärtsvikt. Särskilda hjärtsviktsmottagningar har byggts upp med särskilda vårdprogram och kvalitetsarbete. Samverkan mellan sjukhuskliniker och primärvård har byggts upp. – Det går alltså inte att påstå att all förlängd överlevnad hos hjärtsviktspatienter beror på att det kommit nya läkemedel. I studiens analys korrigeras inte för andra innovationers betydelse eller organisationsförändringar som ökad tillgänglighet, sade Mikael Hoffmann.FAKTARUTA
De övriga två studierna som presenterades vid seminariet den 30 maj 2013 var:
- ”Värdering och implementering av nya läkemedel – med exempel från cancerområdet” av Bengt Jönsson och Nils Wilking. De föreslår att den statliga myndigheten TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket endast ska analysera kostnadseffektiviteten av ett visst läkemedel. Inget formellt prisbeslut fattas av TLV. Istället fastställs landstingens inköpspris genom förhandlingar med läkemedelsföretagen där priset blir beroende av förväntad patientnytta och upphandlad kvantitet.
- ”Professionen, pennan och pengarna. Regionala skillnader i användning av läkemedel” av Mats Brommels, Johan Hansson, Emma Granström, Emma Wåhlin. Forskargruppen föreslår att landstingen och sjukvårdsledningarna bör delegera beslut om introduktion av nya läkemedel till läkarkåren. Läkarna ska ges rätt förutsättningar i form av beslutsstöd och IT-verktyg. I gengäld ska ansvaret för kontinuerliga förbättringar av vården genom innovationer ligga hos läkarkåren.