Det pågår olika initiativ för att Sverige på kort sikt bättre ska kunna hantera situationer där läkemedel är restnoterade. Regeringen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att i ett första steg förbättra informationen om restnoteringar så såväl allmänhet som vårdpersonal.
Läkemedelsportalen Fass arbetar just nu i nära samverkan med Läkemedelsverket kring att restnoteringar ska kunna visas för den som besöker Fass som allmänhet eller som vård- eller apotekspersonal. Nu ger Fass besked om att man räknar med att kunna lansera tjänsten i mitten av februari nästa år.
– Då kommer den som besöker Fass kunna se vilka läkemedel som har information om en pågående restnotering. Man kommer också att kunna ta del av Läkemedelsverkets råd om hur man ska hantera situationen och när apoteken åter förväntas kunna beställa läkemedlet, säger Gunilla Englund, affärsutvecklingsansvarig på Fass.
Fass når såväl allmänhet som vårdpersonal
En fördel med Fass är att portalen når ut så brett till alla som behöver information. Det innebär att läkaren i förskrivningsögonblicket enkelt kan få rätt information om det finns en restnotering, och vilket alternativ som i så fall rekommenderas. Det minskar risken för att patienten inte kan hämta ut sitt läkemedel på apoteket, och behov från apotekspersonal att kontakta läkaren.
En analys av restnoterade läkemedel som LIF – de forskande läkemedelsföretagen låtit göra under hösten visar att många restnoterade läkemedel gäller generiska läkemedel, och kan då enkelt bytas ut till ett likvärdigt läkemedel, och ofta kan en alternativ förpackningsstorlek lämnas ut. Samtidigt visar analysen att kvaliteten på den information som företagen lämnar behöver förbättras.
– Just nu jobbar vi framför allt med att få den tekniska utvecklingen klar och testad så vi kan ha det på plats i mitten av februari. Vi jobbar också vidare med läkemedelsföretagen för att de ska öka kvaliteten så att all information är uppdaterad, säger Gunilla Englund.
– Vi har också en dialog med Läkemedelsverket. Vi ser det vi gör nu som ett första steg. Vi hoppas att under 2020 komma med steg två, då vi kan ha information av bättre kvalitet och mer riktat. Det ska vara lätt för patienter, vårdpersonal och apotekspersonal att veta hur man ska hantera situationer med restnoterade läkemedel.
Grundproblem att efterfrågan är större än tillgången
Bengt Mattson, LIFs expert på läkemedelsanvändning, menar att bättre informationsspridning via Fass är ett bra sätt att förbättra hanteringen av bristsituationer i Sverige:
– Men vi måste jobba mycket bredare om vi ska kunna lösa den här problematiken på sikt. I grunden är problemet att det finns en större efterfrågan än tillgång på läkemedel och vacciner runt om i världen, säger Bengt Mattson.
Men kan man då inte bara öka tillverkningen?
– Jo, det kan man göra. Och det betyder att vi måste bygga upp lager någonstans, antingen hos oss eller någon annanstans i den långa leveranskedjan. Det diskuteras ju nu om beredskapslager, och då menar man vanligtvis ett lager i ett land. Man kan förstås också ha större lager hos läkemedelsföretagen, på apotek eller hos distributörer. Men det man ska komma ihåg är att lager är bundet kapital och det brukar betyda att priser måste justeras uppåt.
Vad kan då Sverige göra för att säkra tillgången på läkemedel på lång sikt?
– Jag tror vi behöver titta på spelreglerna för hela marknaden. Det finns exempelvis viten, straffavgifter när ett företag inte kan leverera. De är högre i vissa länder, och en hög straffavgift kan påverka så att ett företag absolut inte vill hamna i en bristsituation. Men det är rimligt att tro att priset då också justeras uppåt. Är risken för straffavgifter hög kanske man inte går in med ett lika lågt pris i exempelvis en upphandling, säger han.
Bengt Mattson anser att Sverige också behöver analysera hur systemet med generiskt utbyte av läkemedel som inte är patentskyddade påverkar tillgängligheten. Systemet med ”periodens vara” innebär att pris- och subventionsmyndigheten TLV en gång i månaden utser månadens vara inom ett stort antal läkemedelsgrupper. Var och en utsedd produkt ska lämnas ut i första hand på apoteken och teoretiskt vara det enda läkemedel som säljs under månaden för den aktuella medicinska indikationen. Nästföljande månad kan ett annat läkemedel inom en läkemedelsgrupp ha det lägsta priset och vara det läkemedel som apoteken ska lämna ut till patienten.
– En stor del av de restnoteringar som finns i dag finns inom det här utbytessystemet. Det betyder inte att det finns brist på en behandling, utan bara att den tablett som någon är van vid att få byts ut till ett annat läkemedel. Jag tror att den enskilde kan uppleva att det är en brist när man får ett annat läkemedel som är månadens vara. Men patienten har ändå fått en likvärdig behandling.
Borde vi i Sverige ha längre tidsperioder inom generikasystemet, kanske kvartalets vara i stället för månadens, för at få ett mer stabilt system?
– Jag vet inte om man kan säga det, eftersom hela bilden inte är klarlagd kring hur generikasystemet påverkar. Det är en analys som vi måste göra tillsammans med alla andra aktörer för att komma tillrätta med den här problematiken, säger Bengt Mattson.