I Livsmedelsverkets kontroller hittades under 2013 inga restsubstanser i animaliska livsmedel som låg över gränsvärdena. Åren tidigare hittades enstaka prov som innehöll otillåtna mängder av läkemedelsrester eller tungmetaller. Det framgår av en ny rapport från Livsmedelsverket .
Under 2013 undersöktes sammanlagt närmare 5 000 prov tagna på levande djur och i olika animaliska livsmedel. Det som analyseras är bland annat rester från läkemedel, tungmetaller som kadmium och kvicksilver, klorerade organiska föreningar och mögelgifter.
Under 2011 hittades den förbjudna substansen kloramfenikol i ett honungsprov, taget från en bigård. Ett prov från ett nötkreaturs njure innehåller för hög halt kadmium. År 2012 innehöll ett urinprov från en fyramånaders gris för hög halt kloramfenikol liksom ett muskelprov från ett slaktsvin.
Alla prov rena
Omslag, Livsmedelsverkets rapport för 2013.
År 2013 fanns inga otillåtna halter av vare sig läkemedelsrester, miljögifter eller tungmetaller i proven. Det är första gången på många år som inga prov innehållit otillåtna mängder av läkemedelsrester eller miljögifter, skriver myndigheten i sin rapport.
Stickprov tas även på importen av animaliska livsmedel. 229 analyser gjordes på 98 sändningar av livsmedel. Inga otillåtna mängder av restsubstanser eller tungmetaller hittades i dessa prov.
Risken att sjukdomar överförs mellan djur ökar när livsmedelsproduktionen blir allt mer intensiv. Förr var man i jordbruket frikostig med att ge till exempel antibiotika för att förebygga spridning av infektionssjukdomar – en åtgärd som även bidrog till att öka tillväxten hos köttdjur.
Förebyggande antibiotika förbjöds 1986
Med hänvisning till att förebyggande tillförsel av antibiotika i djurfoder ökade risken för multiresistenta bakterier förbjöds detta förfarande i Sverige 1986. Sverige har en mer strikt inställning till förebyggande antibiotikabehandling än de flesta andra EU-länder, vilket också har lett till att Sverige genom åren också sett färre fall av antibiotikarester i animaliska livsmedel än resten av EU.
De vanligaste användningsområdena för antibiotika inom livsmedelsproduktionen i Sverige är till smittsamma diarréer och lunginflammationer hos unga djur samt juverinflammationer hos vuxna mjölkkor. Livsmedelsverkets kontroller riktas framför allt mot de områden där användningen av antibiotika är störst.
Under 2013 gjordes analyser för antibiotikarester i 1570 prov från kött, ägg, mjölk, fisk och honung. Inga prov innehöll antibiotikahalter över gränsvärdena.
För att skydda konsumenterna ger Läkemedelsverket ut information om vilka karenstider som gäller för slakt eller när mjölk får användas efter att djuret behandlats med läkemedel.
Bild
"Ko och kalv". Licensierad under Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 via Wikimedia Commons.
