Det så kallade köttberget, 40-talisterna, har ofta framställts som ett hot mot det samhälleliga välfärdssystemet. När alla dessa krävande människor går i pension och kräver en högklassig äldreomsorg och sjukvård kollapsar välfärden. Men måste det bli så? Samhällsdebattören Nima Sanandaji tillhör dem som ser betydligt mer optimistiskt på framtiden. Nima Sanandaji utvecklar sina tankar i en ny bok, ”Aktivt åldrande – vägen till fler friska år”. Han menar att den gamla synen på äldre människor som passiviseras när de pensioneras är förlegad. 
Nima Sanandaji konstaterar att prognoserna om antalet äldre och deras omsorgsbehov har slagit rejält fel. Antalet äldre har blivit betydligt fler än i prognoserna. Men samtidigt har andelen av de äldre som får offentlig omsorg minskat kraftigt. Det finns olika anledningar till denna omsvängning, men att fler äldre är mer aktiva och mer friska än förr är en del av denna förändring. Att vi blir äldre och är friskare längre upp i livet beror på flera olika faktorer. Innovationer inom sjukvården och den medicinska forskningen är en. Generellt högre välstånd leder också till att fler lever längre och är friskare.
Ekonomiskt välstånd och sundare livsstil
En annan förklaring är en mer hälsosam livsstil med mer aktivitet, mindre rökning, en sundare kost och högre välstånd. Faktorerna flätas in i varandra; till exempel går högre välstånd i ett samhälle hand i hand med mer investeringar i bättre hälsa och medicinsk forskning. – En förutsättning för ett längre friskare liv är att dagens sjukvård förändras till att i mycket högre grad förebygga sjukdom; hälsovård. Många sjukdomsförlopp börjar tidigt utan att personen känner symptom. Om åtgärder sätts in tidigt kan allvarliga konsekvenser på sikt bromsas, säger Nima Sanandaji. Han tar diabetes som ett åskådligt exempel där det blir mycket stora skillnader i de långsiktiga medicinska konsekvenserna beroende av hur tidigt sjukdomen upptäcks och en effektiv behandling sätts in.
Viktigt med tidig diagnos och behandling
Hörselnedsättning är ett annat exempel där en skada kan uppstå tidigt i livet men där konsekvenserna kanske upptäcks först flera år senare. – Upptäcks och behandlas nedsättningen tidigt, får personen bättre förutsättningar att fortsätta ett vanligt liv. Innovationer inom läkemedel och hjälpmedel men också nya smarta sätt att bedriva hälso- och sjukvård är mycket viktiga för att främja aktivt åldrande, säger Nima Sanandaji.
När ska vi sluta arbeta?
En rimlig konsekvens, och även önskvärt från ett samhällsperspektiv, är att vi medborgare fortsätter att arbeta högre upp i åldrarna när vi lever friska längre. Det finns bara vinnare när människor blir äldre och friskare och stannar kvar längre i arbete, menar Nima Sanandaji. – Det är bra om äldres erfarenhet kan utnyttjas. Jag vill att folk ska uppmuntras till att jobba längre och underlätta möjligheten med en innovativ hälso- och sjukvård. Ingen ska tvingas att arbeta längre. Mångas kroppar är utslitna efter fysiskt tunga jobb. Jag vill se ökad flexibilitet att jobba kortare eller längre tid beroende på individens förutsättningar.
Är samhället redo?
Men frågan är om samhället är redo att ta emot fler äldre människor i arbetslivet? Enligt en undersökning önskar en tredjedel av de som pensioneras fortsätta att arbeta. Arbetsgivare har utnyttjat pensionsreglerna för att bli av med äldre medarbetare. – Det kan ses som en åldersdiskriminering som baseras på fördomar om äldres kapacitet. Det är viktigt att samhället ser erfarna äldre personer som en värdefull resurs och inte en belastning. Det behövs en anpassning av anställningskontrakt och arbetsmarknadslagstiftningen. Det är inte bra att många tvingas starta egna företag bara för att få fortsätta arbeta, säger Nima Sanandaji.
Är pensioneringen bra för hälsan?
Ett längre friskare liv kan innebära att en person arbetar längre än tidigare. Men är det bra för hälsan? Det finns en hel del forskning inom området, men slutsatserna är inte entydiga, påpekar Nima Sanandaji. – Försämringen av kognitiva förmågor går snabbare i länder med tidig pensionsålder, till exempel Frankrike, Österrike, Belgien och Nederländerna, och mer långsamt i länder med en högre pensionsålder, till exempel Sverige, Danmark och Schweiz. Stimulansen i arbetet tycks hålla hjärnan igång, säger Nima Sanandaji. Annan forskning visar samband mellan tidig pensionering och sämre kroppslig och psykisk hälsa. Men orsakssamband är svåra att slå fast. Det kan även vara så att de med sämre hälsa av den anledningen går i pension tidigare. En österrikisk studie talar för att tidig pension för kroppsarbetare ökar risken att dö före 67 års ålder – men det fanns en skillnad mellan könen. För varje år av tidigarelagd pension förkortade männens livslängd med närmare två månader, men inte bland de kvinnliga arbetarna. Förklaringen som angavs var att tidigare pension ökade konsumtionen av alkohol och cigaretter och ökade risken att hamna i en trafikolycka.
Världens chans
Att allt fler människor förblir friska allt längre är ingen isolerad svensk företeelse – snarare tvärtom ökar den förväntade livslängden långsammare här än i många andra länder (länk till artikel ”Svensk sjukvård i en omfattande...”). År 2020 beräknas en miljard människor vara 60 år eller äldre. Till 2050 förväntas antalet fördubblas vilket innebär en femtedel av hela världens befolkning. Då antas, enligt Världshälsoorganisationen, det gå 2,5 person över 65 år på varje person som är upp till 5 år. Världens sammanlagda kostnad för vården av Alzheimers demens är idag i samma storleksordning som Sveriges BNP. Till år 2030 spås en ökning till närmare den dubbla kostnaden. Potentialen inom export av vårdtjänster är omfattande och stora möjligheter öppnar sig för för svensk sjukvård och industri, menar Nima Sanandaji. – Att erbjuda läkemedel, hjälpmedel och vård till människor med åldersrelaterade sjukdomar bidrar till en bättre värld samtidigt som det är en tillväxtbransch utan dess like. Och Sverige har goda förutsättningar till framgång eftersom vi är ett välutvecklat land. Vi skulle kunna exportera även vårdtjänster och inte bara läkemedel och tekniska hjälpmedel, säger Nima Sanandaji.
Aktivt åldrande i korthet
- Var femte svensk är 65 år och äldre. En halv miljon är 80 år eller mer. Den siffran kommer att stiga kraftigt.
- Aktiva äldre jobbar mer, bidrar med skatteintäkter i stället för krav på höga vård- och omsorgskostnader.
- Är samhället berett att ha äldre kvar längre på arbetsmarknaden?
- Var tredje som pensioneras hade velat arbeta kvar.
- Ökad andel egenföretagare år 60 +. Många ofrivilliga företagare?
- Världens chans för svenska företag att expandera på en global marknad för innovativa tjänster och produkter som gynnar aktivt åldrande.
Seminarium i Almedalen
Under ett seminarium under politikervckan i Almedalen den 30 juni kommer Nima Sanandaji att resonera om hur vården ska utformas för att ekonomin ska gå ihop samtidigt som hälsan främjas, samt om vilka innovationer vårdkedjan kommer att behöva för att främja ett aktivt åldrande.
Bilder
Aktiva äldre personer. Foto: LIF, Gunnar Menander (omfattas inte av CC. All rights reserved) Bokomslag. Foto: LIF, Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0) Nima Sanandaji. Foto: Privat (omfattas inte av CC. All rights reserved)