Kommunala reningsverk dåliga på att ta bort rester av läkemedel

Flera studier visar att läkemedelsrester återfinns i våra vattendrag. Men hur farligt är det för människan? Och vad görs för att minska miljöbelastningen? Det finns i dag flera tekniska möjligheter att rena bort läkemedelsrester i avloppsvatten. Tekniken används av många läkemedelsföretag, men saknas vid de kommunala reningsverken. Svenska forskare vid Umeå universitet publicerade förra året en studie i den vetenskapliga tidskriften Science som visade att låga halter av ångestdämpande läkemedel hamnade via avloppsvattnet i svenska vattendrag. Forskarna kunde även visa att substanserna påverkade fiskars beteende och riskerade att rubba den ekologiska balansen. – Biologiskt aktiva läkemedelssubstanser hör inte hemma i våra vattendrag. Ett stort och omfattande arbete pågår runt om i världen för att minska miljöbelastningen av läkemedel och Sverige är ledande när det gäller att utveckla tekniker för en förbättrad avloppsrening, säger Bengt Mattson, miljöchef på LIF och Pfizer.

Läkemedelsrester i vår miljö

Läkemedel är biologiskt aktiva substanser, avsedda att påverka olika fysiologiska processer i kroppen. Men läkemedel riskerar också att påverka miljön, dels genom läkemedel som utsöndras via urin och avföring och som hamnar i våra reningsverk, dels genom utsläpp från tillverkning. Vissa substanser bryts ned, andra finns kvar i det renade utgående avloppsvattnet och hamnar i våra vattendrag. Vissa läkemedelsrester återfinns också i det slam som sprids på våra åkermarker. – Nu handlar det om mycket låga koncentrationer som man har hittat i våra vattendrag, långt under terapeutiska nivåer. Man skulle kunna jämföra nivån med vad som händer om man kastar en sockerbit i en 50 meter lång simbassäng. Men ändå, det handlar trots allt om en blandning av olika substanser och kemikalier som finns i vår natur och vi behöver göra det vi kan för att förhindra utsläpp, säger Bengt Mattson.

Inga lagkrav på att ta bort läkemedelsrester

Läkemedelsföretag som exempelvis Pfizer och AstraZeneca har idag moderna välfungerande reningsverk för att förhindra att läkemedelsrester inte hamnar i våra vattendrag. Tekniken som används har utvecklats av bland andra svenska forskare och bygger på ozon, aktivt kol och UV-ljus. Tyvärr saknas denna teknik vid de kommunala reningsverken. Fokus har hittills varit på att rena utsläppen från näringssalter som kväve och fosfor samt att plocka bort tungmetaller. – Nu är det hög tid att fundera på om man inte måste ta nästa steg. Men det kräver politiska beslut och nödvändiga investeringar. Det är dock viktigt att komma ihåg att såväl de kommunala reningsverken som alla läkemedelstillverkare måste ha miljötillstånd för att bedriva rening av avloppsvatten, och följa gällande miljölagstiftning. Men det finns i dag inte några krav på att reningsverken ska kunna rena bort läkemedelsrester, även om förslag har lagts i EU, säger Bengt Mattson. Han hänvisar till Schweiz där politikerna har fattat beslut om att av de allmänna reningsverken ska uppgraderas med de nya moderna teknikerna i syfte att minska miljöbelastningen. I Sverige pågår ett motsvarande arbete, bland annat genom de forskningsanslag som nu delats ut av Havs- och vattenmyndigheten, menar Bengt Mattson.

Förhindra antibiotikaresistens

Mycket arbete återstår dock, både i Sverige och internationellt, menar Bengt Mattson. Svenska forskare har studerat utsläpp från 90 olika läkemedelsfabriker i Indien och hittat skrämmande exempel. Det visade sig att cirka 70 produkter som finns på den svenska marknaden är tillverkade i fabriker som inte har tillgång till välfungerande reningsverk. – I det så kallade renade avloppsvattnet fanns höga nivåer av bredspektrumantibiotika. När man mätte halterna i den å som tar emot avloppsvattnet fann man terapeutiska nivåer, giftiga för de vattenlevande organismerna, men också skadliga för människor som hämtade sitt dricksvatten därifrån, säger Bengt Mattson. Sverige har ett moraliskt ansvar och en skyldighet, menar han, att påverka och ta ansvar för en hållbar utveckling.

Kan göra antibiotikaresistens värre

– Utsläppen påskyndar möjligen även utveckling av antibiotikaresistens som innebär ett globalt hot och som vi gemensamt måste stävja. Bengt Mattson sitter i styrelsen för svenska MistraPharma, ett av världens mest omfattande projekt för forskning kring läkemedel i miljön. Projektet är finansierat av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Flera av Sveriges ledande forskare deltar med syfte att identifiera de mest miljöskadliga läkemedlen och rekommendera lämpliga åtgärder, bland annat vad gäller reningstekniker. – Vi för ständigt diskussioner med både svenska och utländska organisationer och myndigheter för hur vi ska utveckla strategier för riskhantering och hur vi ska förbättra testkraven och reningsteknikerna, säger han.

Bengt Mattson har gjort en serie filmer på temat ”Hur minskar vi miljöpåverkan från läkemedel?” (klicka här).

Bilder

Reningsverk. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved) Bengt Mattson. Foto: LIF, Gunilla Lundström (omfattas inte av CC. All rights reserved)