Läkemedelsverket ska på uppdrag av regeringen öka kunskapen kring läkemedelsbehandlingar av personer som diagnostiseras med adhd.
Adhd är ett av de vanligaste psykiatriska tillstånden bland barn och unga i Sverige, och antalet diagnoser har ökat kraftigt sedan 2006. Enligt Socialstyrelsens uppskattning hade 10,5 procent av pojkarna och sex procent av flickorna fått en adhd-diagnos 2022. Myndighetens prognos pekar på att andelen med denna diagnos förväntas öka till 15 procent för pojkar och 11 procent för flickor framöver.
Sverige sticker ut i statistiken både jämfört med resten av Norden och resten av Europa.
Detta är bakgrunden till regeringsuppdraget som Läkemedelsverket ska genomföra under kommande år. Kunskap från andra länder inom Norden, EU och internationellt kommer att tas med i uppdraget, som ska ske i nära samverkan med berörda myndigheter och aktörer. Läkemedelsverket ska kartlägga förekomsten av adhd, förskrivningen och läkemedelsanvändningen – och ta fram analyser och prognoser för att alla aktörer ska förstå trender och behov inom adhd-området.
– Det har tillkommit nya läkemedel och nya vetenskapliga rön, och det innebär att vi behöver revidera behandlingsrekommendationen. Det är också viktigt att försöka belysa om det finns tecken på över- eller underdiagnostisering i Sverige. Att behandlingsrekommendationen följs är också något vi tittar på så att de som fått diagnosen får rätt dos och behandlingslängd till exempel, säger Rickard Ljung, professor i epidemiologi och enhetschef på Läkemedelsverket.
Kan det skilja sig mellan regionerna vilka behandlingar som ges mot adhd?
– Det kan jag inte säga säkert men visst kan det vara skillnader lokalt, det ser vi ju med andra tillstånd. Därför är det viktigt att komma med en ny och uppdaterad behandlingsrekommendation så att det blir lika behandling över hela riket, säger Rickard Ljung.
Ni ska också se över om fler läkare ska kunna skriva ut adhd-läkemedel, vad innebär det i praktiken?
– När det handlar om att utreda konsekvenserna av att öka förskrivningsrätten kan man tänka sig att primärvården ska kunna förskriva läkemedel. Det finns dock inget i uppdraget som handlar om att flytta diagnostiken till primärvården, utan i så fall skulle det innebära att primärvården får möjlighet att förskriva efter att en diagnos satts inom specialistvården, säger Rickard Ljung.
Kan det krävas ett helhetsgrepp för adhd-området, alltså en slags nationell plan för ökad forskning och utveckling på området?
– Vårt uppdrag är en del när det gäller att samla den kunskap som finns. Men det kan absolut finnas incitament och behov av ett mer samlat forskningsprogram. Det är också viktigt att det blir en samhällsdebatt kring detta, det är ett av få tillstånd där många söker privat vård för att få diagnosen. Man kan fundera på om det leder till överdiagnostik, eller om det finns personer som inte får den vård de behöver, säger Rickard Ljung och lägger till:
– Man ska vara medveten om att det är ett känsligt område med många olika intressenter, åsikter och viljor.
Läkemedelsverkets uppdrag pågår till 2027, och en årlig delrapport kommer att lämnas i juli varje år – den första kommer nästa sommar.
– Den ökning av diagnostisering och uttag av adhd-läkemedel som har skett och ser ut att fortsätta visar på behovet av ökad kunskap inom adhd-området. Sedan den förra behandlingsrekommendationen kom 2016 har det tillkommit nya läkemedel, ny forskning och utvidgade indikatorer. Det är dags att göra en ny översyn, så att fler får rätt hjälp i rätt tid, säger socialminister Jakob Forssmed, i en kommentar.