Listning på vårdcentral blir lag

Lagrådsremiss grundar sig på delbetänkande God och nära vård – en primärvårdsreform (SOU 2018:39 vård samt slutbetänkandet Digifysiskt vårdval – tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019: 42).

– Kärnan i primärvårdsreformen är att det ska bli enklare att få tid på sin vårdcentral eller hälsocentral, både fysiskt och digitalt. Och att alla på sikt ska få en fast läkarkontakt, sade socialminister Lena Hallengren (S).

Under en digital pressträff presenterade hon de viktigaste förslagen i lagrådsremissen, som är ett andra steg i primärvårdsreformen. Den 1 juli 2022 föreslår regeringen att listning på utförare/vårdcentral ska vara grunden i primärvården och att patienter ska kunna välja en fast läkarkontakt.

Digital listningstjänst

Den allmänmedicinska specialiteten föreslås få en särställning; den fasta läkarkontakten ska vara specialist i allmänmedicin eller under utbildning till specialist i allmänmedicin (ST-läkare). För barn bör även barnläkare kunna vara den fasta läkarkontakten och för äldre föreslås geriatriker som fast läkarkontakt eller läkare med likvärdig kompetens.

– Lämplig myndighet kommer att utreda vad som kan anses vara likvärdig kompetens.

I lagrådsremissen föreslås även att patienter enbart ska kunna lista sig hos de vårdgivare som regionerna har avtal med och att ersättning ska utgå utifrån vårdtyngd.

– Man kan exempelvis inte lista sig hos en nätläkare eller annan vårdgivare som inte har ett avtal med den egna regionen. Men man kommer dock att kunna göra enstaka besök hos nätläkare, och då utgår ersättningen från de utomlänsavtal som finns mellan SKR och regionerna.

Patienter ska även ha rätt att få kontakt med sin vårdcentral samma dag och få en medicinsk bedömning inom tre dagar. Patienter ska även få en tydlig information om vad som gäller.

– Vi vill att patientlagen stärks på den punkten, sade Lena Hallengren.

Regeringen är tydlig med att de avvisar en utveckling där man separerar den digitala vården från den fysiska. Integrationen mellan fysisk och digital vård behöver öka, menade Lena Hallengren.

– Regionerna bör ställa höga krav på både fysisk och digital tillgänglighet och tydligt ange sådana krav i sina förfrågningsunderlag.

I regionerna ska det även inrättas en digital listningstjänst för att underlätta att lista sig. För dem som inte kan använda digitala tjänster ska det finnas andra alternativ.

– På sikt menar vi att den digitala listningstjänsten ska vara statlig och gemensam för hela landet. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att kartlägga och utvärdera tjänsten. Vi föreslår även att man ska kunna lista sig max två gånger per 12 månaders period, enligt en liknande modell som finns i Norge, sade Lena Hallengren.

Listningstak

Det ska finnas en lagstadgad möjlighet till listningstak och en tillfällig begräsning av antalet listade patienter hos en utförare. Vårdgivare som bedömer att alltför många patienter tvingas vänta på vård och har en ohanterlig arbetsmiljö, kan vända sig till regionen som kan fatta beslut om listningstak.

Ett första delmål i den utvidgade primärvårdsreformen är att minst 55 procent av befolkningen ska vara listad hos en fast läkare och att 80 procent av de äldre på särskilda boenden ska ha en egen läkare, senast utgången av 2022.

– Målet är förstås att hela befolkningen ska ha en fast läkarkontakt och att vi successivt ska höja målen i takt med att vi utbildar fler specialister.

Utmaningarna är dock stora. Under många år har vårdcentralernas budgetar urholkats. Det råder också en skriande brist på specialister i allmänmedicin. Frågan är hur politikernas löften om en fast läkarkontakt till hela befolkningen ska infrias? Lena Hallengren menar att flera myndigheter arbetar på bred front för att tackla problemen.

Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet har exempelvis fått i uppdrag att kartlägga behoven av utbildningstjänster och varje region har fått i uppgift att ta fram ett underlag som uppskattar hur många ST-tjänster som behövs. Det är dock regionerna själv som ansvara för utbildningen av ST-läkare. Myndigheten ska även föreslå hur primärvården ska kunna behålla och rekrytera flera medarbetare, inte minst i glesbygd och socioekonomiskt utsatta områden.

– Mycket arbete återstår förstås och vi behöver successivt höja ambitionerna. Men den första juli ges rätten till fast läkarkontakt. Sedan måste resurser tillföras och fler specialister måste utbildas innan primärvårdsreformen kan vara fullt utbyggd, sade Lena Hallengren.

Kritik från Läkarförbundet

Sveriges läkarförbund har länge drivit kravet om att patienter ska kunna lista sig direkt på en namngiven läkare och inte på vårdcentral.

– Vi vill inte se listning på utförare det vill säga vårdcentral, vilket är regeringens förslag. Redan idag är de allra flesta redan listade på en vårdcentral. Ett hus tar inget ansvar och väggarna kommer inte ihåg en särskilt väl. Därför behövs listning på en egen vald fast namngiven läkare med ett rimligt antal patienter för att få en förändring, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund, i ett pressmeddelande.

Marina Tuutma, ordförande för Svenska Distriktsläkarföreningen och andre vice ordförande för Läkarförbundet, gör tummen upp för förslaget att den fasta läkarkontakten ska vara specialist i allmänmedicin och ställer sig även positiv till att barnläkare och kan vara fast läkarkontakt för barn och geriatriker eller läkare med likvärdig kompetens kan vara fast läkarkontakt för äldre.

– Det är bra att Socialstyrelsen och inte regionen får bedöma vilken läkarkompetens som är likställd.

Marina Tuutma välkomnar även förslaget att omlistning får ske endast två gånger under ett år och att regeringen avvisar en utveckling med ett separat digitalt vårdsystem.

– Vi är dock djupt kritiska till att det ska vara frivillig att lista sig och att listning inte sker direkt på en namngiven fast läkare. Vi anser också att det är olyckligt att regeringen inte ställer skarpare krav på regionerna när det handlar om digital och fysisk tillgänglighet.